Hönö, är en ö och en tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård, Ön som har flest invånare i kommunen ligger söder om Öckerö i Västra Götaland.
Namnet Hönö har sitt ursprung i det fornvästnordiska ordet hein, som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar. Heiney hade mycket odlingsbar mark mellan de låga flata berghällarna. Enligt anteckningar från medeltiden fanns fem fastigheter; Röd i norr, Heden i öster, Bergagård i mitten, Västergård i väst och Hult lever fortfarande kvar och i områdena kring de forna byarna finns, bland den nyare bebyggelsen, flera vackert bevarade skärgårdshus från sekelskiftet med gavelornament, fönsterdekorer, glasverandor och hörntorn. Med sina tre hamnar Klåva, Röd och Heden, innefattande det de största antalet yrkesfiskare inom kommunen, men där fanns också ett forna tiders jordbrukslandskap med åkrar, ängar och hagar.
Den välbekanta Hönökakan har hämtat sitt namn från ön och öbornas speciella sätt att tillreda sitt "bagebrö". Brödet som skulle stå sig och ge extra kraft åt männen när de var ute på havet och fiskade. "Äkta" hönökaka bakas kommersiellt i Torslanda på Hisingen av bageriet Åkes Hönökaka. På Heden finns öarnas enda bevarade väderkvarn. Området kan fortfarande förmedla en känsla av en gammaldags by med bygata mellan lummiga tomter där uthus och ekonomibyggnader tidigare trängts. Ett gammalt hasselskogsbestånd finns väster om vägen till Klåva. Grönområdet kallas Gottfrids park och där finns också en välbesökt fågeldamm.
Hönö har en hembygdsgård och det finns ett fiskemuseum i Klåva. Röd på nordvästra delen av Hönö är naturvårdsområde med centrum i Ersdalen. Inom Ersdalens naturvårdsområde finns en mängd fornlämningar bland annat stenkretsar och rösen. Hönös västligaste spets, Kråkudden, är en populär plats bland fågelskådare för att se havsfågel och flyttsträck på våren och hösten. Hönös sydöstra del utgörs av ett flackt hedliknande område med en anlagd motionsslinga. Strandvallen mellan Fotöbron och Heden har sedan urminnes tider kallats Stora Mötet.
Området är rikt på både sägner och fornlämningar. Fornminnen som korset på Korseberget, Engelsmännens hage, labyrinten Tryggeberg, stenkretsar och rösen vid Dannekroken, samt skålgropstenen vid Borslyckevägen är några man lätt finner på en promenad i strövområdet. Ett av det mest kända fornminnena på Öckeröarna är det mytomspunna området Engelsmännens hage på Hönös sydöstra udde. Det består av långsträckta stenhägnader som bildar en besynnerlig figur. Vid hägnaderna finns rösen, stensättningar och tomtningar. Flertalet av hägnaderna tycks vara tillkomna under 1800-talets senare hälft och kanske också 1900-talets början i samband med uppodling av marken. På en lantmäterikarta daterad 1858 finns en oregelbunden inhägnad som kallas Engelsmännens hage. Denna hage stämmer dock inte helt med de hägnader som finns på platsen idag. En förklaring vill göra gällande att området fungerat som trädgårdstäppa åt engelsmännen som höll till i frihamnen på Fotö under Napoleonblockaden 1808. Det har dock inte gjorts någon större undersökning om Engelsmännens hage som kunnat bringa klarhet i frågan. Kanske har gåtfullheten bidragit till alla de sägner om underliga händelser som utspelat sig i området.
Prins Henrik (Henrik Sjöfararen) upprättade under 1400- talets första hälft Portugals första astronomiska observatorium och en sjöarsenal. Där utbildade han skickliga sjömän och matematiker och expeditioner sändes ut över världen. Kors sattes upp som sjö- och landmärken vid expeditioner och upptäcktsresor, dels för att visa för andra sjöfarare att platsen var utforskad och dels för att kunna korrigera de kartor som man kontinuerligt ritade och uppdaterade. Coldinuordens tradition att placera ut gröna eller vita kors i skärgården är en obruten tradition från denna tid. Korsets navigationstekniska betydelse är idag liten, men placeringen har ännu ett symboliskt värde. 1928 sattes ett gjutjärnskors upp på Korseberget på Hönö av Coldinuorden som ett minnesmärke för sjöfarares väl. I mitten av korset finns en femuddig stjärna med ett öga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar