Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 31 mars 2010

Ile-de-France. (Frankrike)

Levallois-Perret är commune i nordvästra förorter Paris, Frankrike.


Den ligger 6,4 km (4.0 mi) från centrum Paris. Det är en av de mest tätbefolkade kommuner Europa med 54 994 invånare. Namnet Levallois-Perret kommer från två bostadsprojekt, Champerret (startade av markägare Jean-Jacques Perret 1822) och Village Levallois (grundat av exploatören Nicolas-Eugène Levallois 1845), och som resulterade i införandet av kommunen.

På territoriet i vad som nu Levallois-Perret fanns före Franska revolutionen byn Villiers och byn Courcelles (eller La Planchette), som har gett sitt namn till två Paris metro stationer. Vid tiden för bildandet av franska kommuner under den franska revolutionen var dessa delar av kommunen Clichy. Medan kommunen Neuilly-sur-Seine sträckte sig över vad som nu är sydvästra delen av Levallois-Perret.

Jordägare Jean-Jacques Perret inleddes för några husprojekt i 1822 i den nordöstra delen av kommunen Neuilly-sur-Seine, på en plats som snart kallas Champerret ( "Champ Perret" som betyder "på Perret"), som gav sitt namn till en station i Paris tunnelbana. Senare under 1845 Nicolas-Eugène Levallois började vissa bostadsprojekt för markägare André Noël på sin mark nära La Planchette (i kommunen Clichy). Den mark som utvecklats av Nicolas-Eugène Levallois blev snart känd som byn Levallois.

På 1860-talet Village Levallois och Champerret hade vuxit till den grad att bilda en enda bebyggt område. Flera ställdes krav till myndigheterna om införlivandet av området som en kommun. Den 30 juni 1866 att kommunen Levallois-Perret skapades så småningom genom att avsätta den del av territoriet i Clichy där byn Levallois stod och slås samman med den del av territoriet i Neuilly-sur-Seine där stod Champerret.

Levallois-Perret blev ett viktigt centrum för den tidiga franska bilindustrin med etablering av företag som Clément-Bayard, Delage och karosserimontör Chapron. Citroën köpte Clément-Bayard fabriken och den berömda Citroën 2CV producerades i Levallois för nästan fyrtio år. Levallois-Perret var också ett viktigt centrum för kosmetikaindustrin i början 20th century. Det är också hem till de stora europeiska kommersiella fastighetsbolag Atisreal.

Den norra delen av den berömda Ile de la Jatte i älven Seine där franska impressionismen konstnärer skapade många av sina mästerverk, är en del av kommunen Levallois-Perret.

Inga kommentarer: