Nästansjö.

Nästansjö är en by som ligger ca 2,5 mil nordväst om Vilhelmina i Västerbottens län. I byn finns ca 60-65 hushåll.
Byn är belägen i sydsluttningen på en höjd med utsikt över Nästansjön.

Den förste nybyggaren som kom till Nästansjö hette Nils Nilsson. Han härstammade från Mora socken i Dalarna. I byn Remmarn inom Viska rote i Åsele socken bodde han fram till 1764 när han vandrade till Nästansjö för att bli nybyggare.
Av samer som kom till trakten av Remmarn fick Nils Nilsson höra talas om Nästansjön. Samerna berätta att sjön var fiskrik, och att det fanns gräsrika ängar invid de bäckar som strömmade ned till sjön. När Nils talade om att utvandra till trakten vid Nästansjön lär han ha blivit ivrigt uppmuntrad av samerna att göra så.
Sjön torde ha varit fiskrik... "Brist på mat ledo de aldrig ty uti vissa av sjöns vikar säges sik, id, abborre ha stått så tätt packad, att man kunde håva in mängder av fisk i båten med handtagsbyttor av trä, överallt i skogen vimlade det av fågel."

År 1869 var Nästansjö by delad i 15 hemmansdelar och varje hemmansdel ägdes av en bonde. Det stora barnantalet i familjerna gjorde det allt svårare för söner och döttrar att skaffa sig eget hemman och en rimlig utkomst för en ny familj. Det var helt enkelt inte möjligt att dela varje hemman i så många delar att alla barn kunde stanna kvar på någon del av fädernegården. Därför blev nybyggen en möjlighet att finna livsrum och utkomst i en tid då inte mycket annat stod till buds än utvandring eller utflyttning. De flesta bönder skaffade sig egna fäbodställen. I början av 1900-talet fanns ett 30-tal fäbodar i bruk i Nästansjö. Rönnkullen och Golisen är gamla fäbodställen. Vid laga skifte inom Nästansjö byalag i början av 1900-talet flyttades några bönder ut till nybyggen utanför byn.