Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 18 september 2010

Leipzig. (Tyskland)

Leipzig är den största staden i den tyska delstaten Sachsen och ligger 190 kilometer sydväst om Berlin. Leipzig är ett av Sachsens sex Oberzentren. Staden bildar tillsammans med grannstaten Halle an der Saale en del av metropolregionen Sachsendreieck Leipzig är en viktig infrastrukturknutpunkt och ett av de viktigaste näringslivscentrumen i östra Tyskland.
Leipzig fick stadsrättigheter och marknadsprivilegier 1165 och blev tidigt ett viktigt handelscentrum. Leipzig tradition som betydande stad för mässor i Centraleuropa går tillbaka till 1190. Vid sidan av Frankfurt am Main är staden ett historiskt centrum för bokhandeln och boktryckande. Här finns också ett av de äldsta universiteten och Tysklands äldsta högskolor för handel och musik.
Leipzig har en stor musikalisk tradition med namn som Johann Sebastian Bach och Felix Mendelssohn Bartholdy.
Omkring 900 år efter Kristus anlades en slavisk bosättning på platsen vilket bekräftats genom utgrävningar på området vid Matthäikirchhof av Herbert Küas. Leipzig omnämns första gången 1015 av Thietmar von Merseburg som urbs Libzi, lindarnas stad. Stadens grundades räkanas till 1165 då markgraven Otto der Reiche von Meissen gav Leipzig stads- och marknadsrättigheter. I och med stadens grundades skapades de stora kyrkobyggnaderna Thomaskirche och St. Nikolaikirche
Leipzig låg i markgrevskapet Meissen som 1439 gick upp i kurfurstendömet Sachsen. 1485 delades kurfurstendömet upp av bröderna Albrecht den Beherzten och Ernst genom Leipziger Teilung varpå Leipzig ingick i hertigdömet Sachsen. Leipzig förbisågs precis som Meissen och istället blev Dresden huvudstad. 1409 grundades universitetet som Alma Mater Lipsiensis och är därmed ett av de äldsta i Tyskland.
1497 upplyftes Leipzig till Riksmässtad (Reichsmessestadt) och blev 10 år senre en mässtad av europeisk rang sedan kejsar Maximilian I utökat stadens areal. Staden blev genom sitt geografiska läge mellan Öst- och Västeuropa den viktigaste tyska handelsplatsen. En viktig del i utvecklingen till mässtad var handeln och bearbetningen av fällar och pälsar.
Stadens positiva utvecklingen bröts av det trettioåriga kriget och befolkningen minskade. Under perioden 1631-1642 belägrades staden fem gånger och 1642-1650 var den ockuperad av svenska styrkor. 1631 ägde slaget vid Breitenfeld utanför Leipzig rum mellan svenska styrkor och Tillys trupper. Idag finns på platsen ett monument över Gustav II Adolf. 1756-1763 följde en ockupation av Preussen.
1813 stod här Slaget vid Leipzig då Österrike, Preussen och Ryssland besegrade Frankrike med allierade under Napoleons ledning. Monumentet över slaget, Völkerschlachtdenkmal, som befinner sig söder om själva staden har blivit ett av Leipzigs kännemärken.
Under 1800-talet utvecklades Leipzig till en viktig knutpunkt för järnvägen. Den industriella utvecklingen ledde till en stor befolkningstillväxt och 1871 blev Leipzig en av Tysklands storstäder (Großstadt). 1879 lades den högsta domstolen för civil- och straffrätt i det 1871 grundade Tyska riket i Leipzig.
Under andra världskriget bombades staden flera gånger och stadens centrum förstördes svårt. 6000 människor föll offer för bomberna. I samband med krigsslutet 1945 hamnade Leipzig en kort period under amerikansk kontroll innan staden hamnade under sovjetisk kontroll. När DDR grundades 1949 blev Leipzig residensstad i distriktet Leipzig. Under DDR-tiden blev Leipzig ett av landets viktigaste städer och här hölls bland annat stora SED-arrangemang på Zentralstadion.
Under 1989 ägde stora demonstrationer mot regimen rum i Leipzig. I efterhand anses dessa så kallade måndagsdemonstrationer (Montagsdemo) som en utlösande faktor för den politiska omvälvningen i DDR under hösten 1989.

Inga kommentarer: