Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 14 september 2010

Rheinland-Pfalz. (Tyskland)

Rheinland-Pfalz är ett förbundsland i västra Tyskland.


Huvudstad är Mainz.
Rheinland-Pfalz historia började först 1946 då den franska militärregeringen skapade dagens delstat. De områden som idag ingår i delstaten har dock en historia som går långt tillbaka i tiden.

Rhenlandet ockuperades av franska trupper 1918-1930 och blev avmilitariserat. I de ekonomiska och politiskt katastrofala tiderna efter första världskriget uppkom i flera städer separatistiska rörelser och grundande av Rhenska republiken (Rheinische Republik) och Autonoma Pfalz (Autonome Pfalz). Rörelserna fanns bara under kortare tid och försvann senast i samband med det ekonomiska uppsvinget efter slutet av inflationen.

Nazismen och andra världskriget förändrade människornas liv och städernas utseende på ett avgörande sätt. De judiska föreningarna blev nästan fullständigt utrotande. Luftanfallen förstörde de flesta större städerna med 80 % eller mer, då bombflygen lättare nådde de mål som låg i västra Tyskland. De amerikanska trupperna nådde Rhen i mars 1945 och kunde tvärsa floden för första gången över bron i Remagen.

Rheinland-Pfalz var efter andra världskriget del av den franska ockupationszonen och skapades ur det tidigare bayerska Pfalz, regeringsområdena Koblenz och Trier som tidigare tillgört den preussiska Rhenprovinsen, Rheinhessen som tidigare tillhört Volksstaat Hessen, ur delar av den tidigare preussiska provinsen Hessen-Nassau och det tidigare oldenburgska området kring Birkenfeld.

Enligt beslut tagna vid Potsdamkonferensen tog fransmännen över ockupationen av Rheinland-Pfalz från amerikanarna. Delstaten Rheinland-Pfalz skapades 30 augusti 1946 och var de den sista delstaten som skapades i de västliga ockupationszonerna enligt den franska militärregeringens förordning nummer 57 under general Marie-Pierre Kœnig. Därmed skiljdes historiska och ekonomiska områden (Koblenz-Bonn, Rhein-Main) ur den tidigare preussiska Rheinprovinz med andra territorier.

Den franska regeringen ville ursprungligen hålla möjligheten öppen att efter omvandlingen av Saarland till ett protektorat kunna annektera flera områden. Fransmännen hamnade dock under påtryckningar sedan amerikanarna och britterna börjat bilda tyska delstater och bildade slutligen Baden och Rheinland-Pfalz som delstater - men att Saarland skulle kopplas samman med Rheinland-Pfalz motsatte sig den franska militärregeringen. Dr. Wilhelm Boden utsågs till provisorisk ministerpresident av de franska ockupationstjänstemännen.

18 maj 1947 antogs Rheinland-Pfalz författning Verfassung für Rheinland-Pfalz genom en folkomröstning där 53 % röstade för. Samtidigt hölls de första valen till delstatens lantdag. Den konstituerade samlingen ögde rum 4 juni 1947 i den stora rådhussalen i Koblenz som blev den första huvustaden i den nya delstaten. Wilhelm Boden valdes till Rheinland-Pfalz första ministerpresident. Peter Altmeier efterträdde Boden redan efter en månad. 1950 beslutade lantdagen att flytta delstatsregeringen till Mainz.

En känsla av gemenskap utvecklades sig bara mycket tveksamt i "provrörslandet", "Land aus der Retorte" som skapats utan större tanke på de historiska tillhörigheterna hos invånarna. Får överlevnadschanser tillmättes delstaten, inte minst då man saknade större industriella centra. Ett uppsving för näringslivet innebar inflyttningen av flera militära militärbaser av de allierade och Bundeswehr.

I Rheinland-Pfalz finns det olika bergskedjor, som är från syd till nord: Pfälzerwald, Hunsrück, Westerwald och Eifel. Det högsta berget är Erbeskopf (818m), som ligger i Hunsrück. Landskapet genomskärs av olika floder, som har bildat stora dalar. Floden Rhen drar sig längs genom landet och bildar delvis gränsen till Frankrike och den tyska delstaten Hessen. Mittelrhendalen, som ligger mellan Bingen och Bonn är känd för sina många borgar och slott och deras romantiska panorama. Längs landets floddalar finns det dessutom många vinodlingar längs sluttningarna.

Den största tyska vinodlingsregionen Rheinhessen befinner sig i Rheinland-Pfalz och också andra stora regioner som Mosel och Pfalz. Vindruvor och även exotisk frukt som t.ex. fikor växer jättebra i det varma klimatet och byarna längs Rhenen förmedlar en sydlig atmosfär.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, september 14, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)