Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 13 september 2010

Tbilisi. (Georgien)

Tbilisi (georgiska: თბილისი; ibland känd under det turkiska (även tyska) namnet Tiflis som var officiellt namn fram till 1936) är huvudstaden i Georgien, och är belägen i landets östra del i Kuraflodens dalgång. Tbilisi utgör en självständig stad, på samma administrativa nivå som landets övriga regioner. Staden har 1 101 100 invånare (1 januari 2007) på en yta av 350 km².
Staden grundades på 400-talet av kung Vachtang Gorgasali. Tbilisi betyder "en stad med varma källor". Enligt legenden sköt kungen en fågel som föll in i en het källa. När kungen tog ut fågeln ur vattnet upptäckte han att det var varmt och att fågeln kokats. Han bestämde sig då för att bygga en stad där.
Tbilisi är det största industriella och kulturella centret i Georgien. Den har många museer, biografer och teatrar, ett zoo och en cirkus, bibliotek, skolor, ett universitet, ett konservatorium och en vetenskapsakademi.
Tbilisi är en påfallande grön stad. Från Mtatsminda-berget har man god utsikt över staden. Där ligger också en vacker park. Under senare år har Tbilisis utseende förbättrats. Stadens gamla delar har också ändrats.
Det har bevarats många exempel av forntida georgisk arkitektur, däribland domkyrkan Sioni, Metechikyrkan och fästningen Narikala. Narikala dateras till 300-talet. Domkyrkan dateras tillbaka till 500-talet. En av kyrkans relikter är Heliga Ninas kors. Enligt legenden konverterade Sankta Nino Georgien till kristendom år 337 e.Kr. Metechikyrkan dateras tillbaka till det 5:e århundradet. Det finns monument till stadens grundaren nära kyrkan.
I den gamla delen av staden står Tbilisis äldsta kyrka, Antjischatibasilikan från 500-talet. Kyrkan är känd för ikonen Antjischati, ett arbetet av guldsmeden Beka Opizari på 1100-talet. Ikonen fördes dit var från klostret Antji i sydvästra Georgien på 1700-talet.
På halva vägen till Mtatsmindaberget, på en av dess sluttningar står kyrkan "Helige David", byggd år 1855. Panteon av författarna och offentliga statsmännen finns i närheten. Man kan komma till panteon till fots eller via en bergbana från stadens centrum. Vid Mtatsmindabergets fot ligger huvudstadens centrala område med Rustaveliavenyn, regeringshuset, Kasjvetikyrkan av Sankt Georg, konstgalleriet, den akademiska teatern Rustaveli, operahuset och andra sevärdheter.

Inga kommentarer: