Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 15 september 2010

Potsdam. (Tyskland)

Potsdam är huvudstad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland och hade 146 430 invånare år 2007.


Potsdam ligger intill floden Havel och ett flertal sinsemellan sammankopplade sjöar. Staden angränsar i nordost direkt till Berlin. Staden är känd för sitt rådhus och det astrofysiska laboratoriet med bl.a. Einsteinturm av arkitekten Erich Mendelsohn. I Potsdam hittar man också Fredrik den stores sommarresidens Sanssouci från mitten av 1700-talet.

Slaviska folkstammar kallade heveller och sprevaner slog sig omkring år 700 ned på den plats som idag är Potsdam. År 928 besegrade Henrik I slaverna och intog det hevelliska fortet Brendanburg (det blivande Brandenburg). Namnet Potsdam (Locus Poztupimi) nämns första gången 993, och Potsdam blir stad 1317. Under medeltiden är staden inte särskilt viktig: kurfurstarna väljer att bosätta sig i Berlin-Cölln.

Det är först i och med 1600-talet som stadens glansperiod inleds. Potsdams stadsslott börjar uppföras vid Alte Markt under 1500-talets sista år och byggs senare ut under 1600-talet av Fredrik Vilhelm, "den store kurfursten". Under hans son, Fredrik I, som från och med 1701 kallas kung av Preussen, fortsätter staden att växa. Det är emellertid först med dennes son, Fredrik Vilhelm I som staden på allvar byggs ut och växer från 43 till 142 hektar. Staden blir under denna tid garnisonsstad: bland annat byggs nya staden och de holländska kvarteren.

Stadens verkliga storhetstid börjar med Fredrik II:s (Fredrik den store) regeringstid (1740-1786). Dennes namn är intimt förknippat inte bara med staden Potsdam utan även med Preussen. Staden förvandlas under denna tid till en arkitektonisk pärla.
Potsdam bombades så sent som 14 april 1945 av de allierade, varpå stora delar av staden lades i ruiner, bland annat Garnisonskyrkan samt Alte Markt med stadsslottet, Nikolaikirche och rådhuset. Sanssouciparken med sina slott Sanssouci och Neues Palais klarade sig däremot.

Efter kriget hamnade staden i den ryska sektorn, och DDR-regimen försökte medvetet radera ut minnet av Preussens storhetstid genom att riva bombade byggnader i stället för att bygga upp dem. På så sätt försvann såväl Garnisonskyrkan som stadsslottet ur stadsbilden.Slottet Cecilienhof i Potsdam var platsen för Potsdamkonferensen 1945 där de allierade beslutade om Tysklands indelning i fyra sektorer.

I och med återföreningen 1990 blev Potsdam huvudstad i delstaten Brandenburg, varpå staden började restaureras. Nyligen har man beslutat att återuppbygga såväl Garnisonsskyrkan som stadsslottet. Det senare skall stå klart 2011.

Under DDR-tiden var staden åtråvärd för ryska officerare och tjänstemän att bo i. I Potsdam finns också den bro, Glienicker Brücke, där spioner i största hemlighet utväxlades mellan öst och väst under det kalla kriget.

Sedan 1989 har flera internationella koncerner etablerat sig i Potsdam, bl.a. Oracle. De många magnifika villor som under DDR-tiden fick förfalla har i de flesta fall renoverats av förmögna Berlinbor eller västtyskar som till exempel Friede Springer, en av Tysklands rikaste personer och ägare av Axel Springer AG.

Inga kommentarer: