Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 3 april 2011

Arnhem. (Nederländerna)

Arnhem ( South Guelderish : Èrnem ) är en stad och kommun , som ligger i östra delen av Nederländerna . Den är huvudstad i provinsen Gelderland och ligger nära floden Nederrijn liksom nära St Jansbeek , som var källan till stadens utveckling.


Arnhem har 146.095 invånare (per 30 juni 2009) som en av de större städerna i Nederländerna . Kommunen är en del av stadens regionen Arnhem-Nijmegen , ett storstadsområde med 728.500 invånare. Arnhem är hem till Hogeschool van Arnhem en Nijmegen och ArtEZ Institute of the Arts .

Arnhem omnämndes första gången som sådana i 893 som Arneym eller Arentheym , med hänvisning till de många örnar som bodde i bergen och skogarna i Arnhem då. Spår av mänsklig bosättning går ännu längre tillbaka, dock.

De äldsta arkeologiska fynd av mänsklig aktivitet runt Arnhem är två firestones på cirka 70.000 år sedan. Detta kommer från stenåldern , då neandertalarna levde i denna del av Europa. I Schuytgraaf , spår av en jägare läger har upptäckts från omkring 5000 f.Kr.. I Schaarsbergen , grav kullar var 12 hittades från 2400 f.Kr., som förde den så kallade neolitiska revolutionen på området för Arnhem, dvs ökningen av jordbrukarna.

Den tidigaste bosättningen i Arnhem är från 1500 f.Kr., där spår har hittats på Hoogkamp , där Van Goyenstraat närvarande befinner sig. I innerstaden, runt St Jansbeek , avveckling har spår hittats från cirka 700 f.Kr., medan de första spåren söder till Rhen har hittats som daterats omkring 500 f Kr, i Schuytgraaf .

Även de tidiga spåren av bosättningar har visat att den tidiga invånarna i Arnhem härstammar från skogen på bergen var Arnhem byggdes inte på stranden av floden Rhen, men lite högre längs St Jansbeek . Arnhem uppstod på den plats där vägen mellan Nijmegen och Utrecht / Zutphen split. Sju strömmar som staden med vatten, och endast när flödet av Rhen ändrades 1530, var staden ligger vid floden.

Staden Arnhem hade sitt verkliga ursprung i 1233 när Otto II , greve av Geldern från Zutphen , tilldelas stadsrättigheter på stan, som hade tillhört klostret i Prüm, bosatte sig i, och berikade det. Arnhem in i Hansan i 1443. I 1473 var det tillfångatagen av Karl den djärve av Burgund. I 1514, Karl av Egmond , hertig av Geldern tog, den från hertigarna av Burgund, år 1543, föll den till kejsaren Karl V . Som huvudstad i den så kallade "Kwartier van Veluwe" det anslöt sig till unionen i Utrecht i 1579 och blev en del av republiken sju förenade provinserna i Nederländerna år 1585. Den franska ockuperade staden 1672-1674, från 1795 till 1813 var det åter ockuperats av den franska, av både revolutionära och kejserliga styrkor. I början 19th century, tidigare befästningar var nästan helt demonteras för att ge utrymme för staden expansion. Den Sabelspoort (Sabresgate) är den enda återstående delen av de medeltida murarna.

I den 19-talet var Arnhem en förnäm badort för överklassen stad känd för sin pittoreska skönhet. Det var känt som "het Haagje van het oosten" (Den lilla Haag i öst), främst eftersom ett antal rika tidigare sockerbaroner eller plantageägare från Indien bosatte sig där, som de gjorde i Haag . Redan nu är staden känd för sina parker och grönska. Den urbanisering i norr i kuperad terräng är också ganska ovanligt för Nederländerna.

Inga kommentarer: