Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 15 augusti 2011

Como. (Italien)

Como är en stad och huvudorten i provinsen Como i Lombardiet i norra Italien.


Staden är belägen vid södra änden av Comosjön (Lago di Como) nära gränsen till Schweiz. Como har en yta på 37 km² och cirka 78 000 invånare. Närheten till Comosjön och alperna har gjort Como ett populärt turistmål. Staden har även en domkyrka.

Från Como kommer även några kända personer såsom Plinius den äldre och den yngre, påven Innocentius XI, vetenskapsmanen Alessandro Volta och Cosima Liszt, Richard Wagners andra hustru.

Kullarna som omger den Como har varit bebodda, sedan åtminstone bronsåldern, av en keltisk stam som kallas Orobii. Det finns ännu lämningar kvar på de trätäckta kullarna sydväst om staden.

Under första århundradet före Kristus kom området att bli en del av det Romerska riket. Då låg staden uppe på kullarna, men kom på order av Julius Ceasar att flyttas till sitt nuvarande läge nere vid sjön. Området utgjordes då av träskmarker vilka dränerades och planades ut för att ge plats åt staden. Den flyttade staden fick namnet Novum Comum och fick status som municipium.
År 774 invaderandes staden av frankerna ledda av Karl den store och blev ett handelscentrum.

År 1127 förlorade Como ett tio år långt krig mot den närbelägna staden Milano. Några decennier senare kunde staden, med hjälp av Fredrik Barbarossa, få sin hämnd när Milano förstördes år 1162. Fredrik Barbarossa lät därefter uppföra flera försvarstorn runt stadens gränser, varav endast ett finns kvar idag.
Därefter blev staden en del av Hertigdömet Milano till vilket det tillhörde fram till 1714 då området erövrades av Österrike. Mellan 1796 och 1815 var området franskt under Napoleon för att efter 1815 åter tillfalla Österrike efter Wienkongressen. Därefter var området österrikiskt fram tills 1859 då Giuseppe Garibaldi gjorde området till en del av det enade kungariket Italien.

I slutet av andra världskriget, efter att ha passerat Como på sin flykt mot Schweiz, blev Benito Mussolini tillfångaten och sedan avrättad av partisaner i Giulino di Mezzegra, en liten stad på norra stranden av Comosjön.
Som kuriosa så stod Rockefellers fontän, som idag står i Bronx Zoo i New York, tidigare på det stora torget vid sjön. Den köptes av William Rockefeller 1902.

Inga kommentarer: