Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 18 augusti 2011

Binh Dinh. (Vietnam)

Binh Dinh (på vietnamesiska Binh Định uttal , Han Tu : 平定 ) är en provins i Vietnam . Den ligger i Vietnams South Central Coast regionen.

Binh Dinh var nog en av de platser där Cham först kom till vad som nu är Vietnam.


Dess gynnsamma geografi lett till ökningen av Cham hamn Thi Nai där Quy Nhon nu ligger. Stadsstaten av Vijaya låg runt denna hamn och den viktigaste staden, som var längre in i landet. Dess centrum låg i södra låglandet i Binh Dinh. Innebär emellertid dess arkitektur att det inte blev viktigt förrän det elfte eller tolfte århundradet.

Vijaya arkitektur också skiljer den från andra Champa centra, eftersom det används en kombination av sten och tegel element, medan de flesta andra Cham strukturer används endast tegel. Detta tyder på viss påverkan från Kambodja Angkor . Det pekar också på den relativa förekomsten av arbetskraft i Vijaya jämfört med andra Champa centra befogenheter, eftersom behandling av sten för byggande var mer arbetsintensiv än produktion av tegel.

Vijaya var involverad olika krig med grannländerna. Stora krig utkämpades med Angkor (nu Kambodja ) i det 12th och 13th århundradena. Runt denna tid Vijaya tycks ha förknippats och ibland även som domineras av de röda kungen Jayavarman VII . Större krig med Vietnam utkämpades under 1069 och igen i den 15: e århundradet, som så småningom ledde till nederlag Vijaya och död av Champa 1471.

Majoriteten av Binh Dinh-provinsen är täckt av berg eller kullar. Förhöjda värden varierar från 0 vid kusten till ca 1200 meter över havet i An Lao distriktet i nordvästra delen av provinsen. De flesta av bergen samt de högsta topparna i väst, det finns berg i hela provinsen, även nära kusten. De flesta distrikt i Binh Dinh har en topografi som är en blandning av berg eller kullar och lågland. Stadsdelarna An Lao i nordväst, Vinh Thanh i väster, och Van Canh i sydväst är mestadels bergig. Alla andra distrikt har några låglandet.

Den största lågland Området ligger i den södra delen av landskapet längs den undre Con floden . Den omfattar mycket av Quy Nhon City, distrikten Tuy Phuoc , En Nhon , den västra delen av Phu Cát , och den östra delen av Tay Son . Med tanke på dess storlek och tillgång till en större hamn samt Binh Dinh största flod, har det länge varit den plats där de flesta av Binh Dinh folk och ekonomisk verksamhet koncentrat. Det var platsen för Vijaya , en av de större stad-påstår av Champa . Majoriteten Binh Dinh befolkning bor i stadsdelarna kring denna slätt.
Övriga låglänta områden är belägna i kustnära distrikten Hoai Nhon , Phu My , Phú Cát , liksom de inre distriktet Hoai en . Det finns några kullar eller berg i närheten av kusten i alla kustprovinserna, med den högsta toppen i Phu Cát på 874m (Ba berg, nui BA) och i Phu My på 602.

Berg bildar naturliga gränser till angränsande provinser. Cu Mong pass (đèo Cu Mong) är den främsta gränsövergången till Phu Yen Province . riksväg 1A passerar genom detta pass, medan det finns en annan väg (1D) längs kusten. Gränsen till Gia Lai-provinsen är den mest bergiga, med den enda vägförbindelse till ett Khe passerar (đèo En Khe) mellan städerna Phu Phong i Tay Son District och En Khe i Gia Lai. Gränsen till Quang Ngai-provinsen är också mycket bergigt, med de stora vägarna och järnvägen passerar genom Binh De godkänd (đèo Binh DJE) ​​nära Tam Quan .

Upplagd av Bengt kl. torsdag, augusti 18, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)