Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 24 augusti 2011

South Brisbane. (Australien)

Södra Brisbane är en innerstad förort till Brisbane , Australien ligger på södra stranden av Brisbane River , i direkt anslutning till centrala affärsdistrikt av Kurilpa , Victoria och Goodwill broar.

Modern kollektivtrafik tjänster omfattar pendeltåg stationer vid Södra Brisbane och South Bank och sydöstra Busway stationer på Kulturcentrum , South Bank och Mater Hill .


CityCat färjetrafik länk South Brisbane till andra flodstranden förorter.

Dess befolkning beräknades i 2006 års folkräkning på 4285.

Historia
Kända, tillsammans med West End och Highgate Hill som Kurilpa (Water Rat) till den lokala ursprungsbefolkningen, är området viktigt i inhemska livet. Musgrave Park har under många år en plats för Kongregationen för Murri folken i sydöstra Queensland. Det är platsen för en bora ring som har begravts.
Europeiska bosättningen inleddes med den första försäljning av mark i 1843, följt av utvecklingen av kajer längs stranden av Brisbane River . Reklam byggnader och hotell utvecklades kring Russell Street-området. Genom 1850-talet fanns det över 100 bostäder i området.

Södra Brisbane Rekreation Reserve (numera känt som Musgrave Park ) bildades 1856.
År 1867 föreslogs det att bygga ett offentligt läroverk i anslutning till reservatet.
Men det var inte förrän 1925 som Brisbane State High School flyttade till platsen (först har fastställts i 1921 på gamla Normal School i hörnet av Adelaide och Edward Street)

År 1884 var järnvägen i söder öppnas med en ändstation på Södra Brisbane. Som ett resultat av erfaren South Brisbane en byggboom.
År 1888 blev Södra Brisbane en självständig kommun, först som staden av Södra Brisbane och därefter blir staden South Brisbane 1903. År 1925 i staden Brisbane var samman till staden av Greater Brisbane.

Den första elektriska spårväg i Brisbane körde längs Stanley Street i South Brisbane den 16 juni 1897.

Förorten var tidigare starkt industrialiserade, men dess förnyelse började när det var valts som platsen för World Expo '88 , som byggdes på tidigare kajer och industrimark. Efter Expo '88, South Bank Parklands byggdes på den fd Expo sajten. Södra Brisbane har blivit på modet, hög densitet, modernt bostadsområde, med tanke på dess närhet till centrum och goda allmänna kommunikationer.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, augusti 24, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)