Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 22 augusti 2011

Rebellerna intar Gröna torget.

Oppositionen i Tripoli firade på Gröna torget i natt. Men i morse rapporterades om hårda strider i närheten av Muammar Gaddafis residens i Tripoli.

Tidigt i morse strömmade rebellerna jublade in på det symboliskt viktiga Gröna torget i Tripolis hjärta. Torget har tidigare varit skådeplats för välregisserade hyllningsmöten för Gaddafi.

Tusentals unga människor dansade, viftade med den röd-svart-gröna flaggan och sköt salut. På andra håll revs bilder på Gaddafi ner från husväggarna.

Rebellerna sade i natt att de hade kontroll över hela Tripoli utom över Gaddafis jättelika högkvarter.

Många Tripolibor nåddes av sms från rebelledningen där det stod: "Gud är stor. Vi gratulerar det libyska folket till Muammar Gaddafis fall", skriver Reuters.

- Vi upplever historiska ögonblick, jublade den libyska aktivisten We'am Mohanna i Tripoli medan spårljus flög över natthimlen och ljudet av tutande bilhorn och skott hördes i bakgrunden. - Det verkar faktiskt som att det är på väg mot en upplösning, kommenterade Mellanösternanalytikern Anthony Skinner. - Men flera frågor kvarstår. Den viktigaste är vad Muammar Gaddafi gör nu. Flyr han eller kan han fortfarande slåss? I det lite längre perspektivet, vad händer härnäst? Vi vet att det varit en del allvarliga splittringar inom rebellernas led, säger Skinner.
Mahmud Jibril, en av Nationella övergångsrådets ledare, varnade för att det fortfarande fanns motståndsfickor kvar både i och utanför Tripoli.

- Striden är inte över ännu, sade han tidigt i morse i oppositionens tv-kanal. - Om Gud är god kommer segern att vara fullständig om några timmar.
Gaddafis 42-åriga styre rasar helt klart ihop nu, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen när rebellstyrkorna stred gata för gata i Tripoli i sin slutoffensiv.

- Ju fortare Gaddafi inser att han inte kan vinna slaget mot sitt eget folk desto bättre.
Sent i går kväll sändes en ljudupptagning med Gaddafi i libysk tv. Var han då befann sig var en väl bevarad hemlighet.

Han manade libyerna att "rädda Tripoli" från en rebelloffensiv.

- Det är alla libyers skyldighet. Det är en fråga om liv och död, sade han.
Gaddafi gjorde ett liknande uttalande tidigare på kvällen då rebellerna stormade in i Tripoli.

Enligt informationsministern Musa Ibrahim hade Nato intensifierat bombningarna av Tripoli i går, med omkring 1 300 dödsoffer och 5 000 skadade som följd.

- Båda sidor är dödsförskräckta för varandra. De slåss för att de inte har något val, sade Ibrahim under en tv-sänd presskonferens. - Nato kan säga till rebellerna att sluta slåss. Vi kan säga till våra styrkor att sluta slåss. Då kan vi tala med varandra i stället.

Upplagd av Bengt kl. måndag, augusti 22, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)