Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 21 augusti 2011

Uddevalla.

Uddevalla är en tätort i Bohuslän och centralort i Uddevalla kommun, Västra Götalands län.


Tätorten har 31 212 invånare (senaste mätning var 2010-12-31) medan kommunen har 52 088 (2011-06-30).
Staden ligger vid Byfjorden, en vik av Skagerrak, vid Bäveåns mynning och är den största orten i landskapet Bohuslän.

Bra förbindelser har alltid varit av vital betydelse för Uddevalla. Där korsvägarna möttes grundades staden som en norsk medeltida handelsplats. Ett dokument med stadsrättigheter för Uddevalla finns bevarat och är daterat till 1498. Dock kan Uddevalla ha grundats långt före det, men inget dokument för detta finns att tillgå. Den äldsta bevarade handlingen som nämner Uddevalla under dess norska namn, Oddewall som stad är från 1496.

Uddevallas utveckling genom historien har gynnats genom återkommande sillperioder och dess läge vid havet som har medfört stor import- och exporthandel. 1800-talets industrialisering lade grunden till dagens skiftande näringsliv. Företag som Kampenhofs AB (bomullspinneri), Uddevalla Tändsticksfabrik och textilföretag som exempelvis Tigerfabriken och inte minst Uddevallavarvet har bidragit till utvecklingen mot dagens regioncentrum.
Staden har genom århundradena härjats av krig och bränder och inte mindre än sex gånger har den brunnit ner till grunden. De fem första gångerna var det svenska trupper som brände ned staden. Därutöver har stora bränder ödelagt delar av staden flera gånger. Uddevalla har genom tiderna ömsom legat i Sverige, Norge och Danmark. Staden har bytt nationalitet sju gånger.

År 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. En del menar på att man borde ha firat Uddevallas 500-årsjubileum 1996 på grund av dokumentet som nämns här ovan.

Staden Uddevalla fick stadsrättigheterna bekräftade 1498. Den äldsta bevarade handlingen som nämner Oddewall som stad är från 1496. Att 1498 nämns som det år då Uddevalla fick stadsrättigheter beror helt enkelt på att det är det äldsta datum från vilket stadsrättigheter finns bevarade. I själva verket måste medeltida städer få sina stadsrättigheter bekräftade av varje ny kung, och det finns också senare privilegiebrev bevarade. Uddevalla låg i ett omstridd område som ofta fick skifta rikstillhörighet. Vid varje sådant skifte behövdes ett privilegiebrev från den nye härskaren och alltså även när rikstillhörigheten kvarstod men ny kung valdes. Därmed kan Uddevalla ha fått sin stadsrättighet många år tidigare, kanske hundratals år före året 1498, men inga dokument från detta eventuella scenario finns bevarat.

En gång i tiden hette platsen Oddevold, det vill säga "slåttermarken på udden", ett typiskt ägonamn relaterat till en närliggande bondgård. (En frångången äldre teori är att namnet skulle ha något att göra med Oden.) Namnet Oddevold lever idag vidare i ett fotbollslag. Namnet Oddevold kan härledas ur det norska språket vilket var det talade språket i Uddevalla(Oddevold) fram till den svenska ockupationen år 1658. Efter 1658 tilläts befolkningen under en övergångsperiod ha kvar det norska språket, kulturen och lagar. Det enda som de behövde göra var att svära sin trohet till den svenske kungen. Fortfarande används norska ord i dialekten som talas i Bokenäs som ligger utanför Uddevalla stad, men i Uddevalla kommun.

Tre händelser har under årens gång påverkat Uddevalla stad mer än några andra. Det är de tre stora stadsbränderna som alla praktiskt taget förintade staden.
Första gången Uddevalla brann ner var år 1564, under det nordiska sjuårskriget, då svenska trupper plundrade och brände den då norsk-danska staden. Den 9 maj 1690 blev återigen stora delar av Uddevalla nerbrända. Den tredje stadsbranden började som eldsvåda den 29 juli 1806 i Sveriges då femte största stad. Numera är Uddevalla Sveriges 50 största stad.

1804 fick Gustafsberg besök av den sjuklige kronprinsen Gustaf. Besöket och brunnsdrickningen lär ha gjort underverk för hans hälsa. Därefter blev Gustafsberg ett populärt resmål för rika.
På morgonen tisdagen den 29 juli 1806 utbröt en brand i apotekare Bergius lada, belägen där Kungsgatan idag ligger mellan vad som idag är Hallmans Bokhandel och Kochska Gränden. Elden spred sig snabbt till närliggande hus och snart brann hela staden. På kvällen fanns endast förkolnade rester kvar. Branden orsakade dock endast ett dödsfall. Man tror att det var skomakare Colin som orsakade brande genom att inte ha släckt sin eld i spisen så att en gnista flög upp ur skorsstenen in i apotekare Bergius lada. Först var elden bara på ena sidan bäveån men sen spred den sig med hjälp av ekarna vid bäveån nästan hela staden brann ner.

Under återuppbyggnaden fick staden gåvor från Tönsberg i Norge, Wolgast i Mecklenburg, Hamburg, London och S:t Petersburg. Man fick också rätt att tullfritt införa holländskt tegel. Uddevalla återuppbyggdes nu efter en rätvinklig stadsplan med bredare gator.
1911 fick Uddevalla sin första taxi, eller droska. Året därpå startade första busslinjen. Andra världskriget var inte enbart dåliga nyheter för staden. Junohus sålde monteringsklara hus till svenska försvaret liksom till England. Företaget ändrade senare inriktning, etablerade sig i fönsterbranschen, bytte namn till Elitfönster men lades ner 1993.

1946 grundade redaren Gustaf B Thordén Uddevallavarvet. Han köpte en varvsanläggning från USA. Varvet kom att bli Uddevallas stora arbetsplats med över 1200 anställda 1950. Mindre företag startades och staden byggdes ut. 1961 arbetade över 3700 personer på varvet.
1971 tog Statsföretag över varvet och en ny torrdocka byggdes vid Sörvik tillsammans med en bockkran och andra byggnader. Tisdagen den 11 december 1984 var det dock slut. Styrelsen i Svenska Varv beslöt att varvet i Uddevalla skulle läggas ner på grund av den svenska varvskrisen. Två år senare var avvecklingen klar och symbolen för varvet, bockkranen, revs.

Volvo byggde en ny bilfabrik men den storskaliga produktionen lades ner efter bara några år. Idag lever fabriken vidare som tillverkningsort för Volvo C70. Fabriken ägs av Volvo Cars tillsammans med italienska Pininfarina.

Inga kommentarer: