Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 18 augusti 2011

Nasaret Illit.

Nasaret Illit ( hebreiska : נָצְרַת עִלִּית ) ( Övre Nasaret ) är en stad i North District i Israel . I slutet av 2007 hade en befolkning på 40.800.


Nasaret Illit grundades på 1950-talet. Grunden lades 1954 och första invånarna flyttade in två år senare. Det var tänkt som en judisk stad vid sidan av främst arabiska staden Nasaret .

Inrättandet av Nasaret Illit föddes i början av 1950-talet då utvecklingen städer som Karmiel och Beit She'an grundades. Det var ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl att utveckla en stad i denna region, men enligt Shimon Landman, chef för inrikesministeriets avdelning för minoriteter, de kommunala valen 1954, där Israel kommunistpartiet Maki blev den största fraktionen, var en källa till oro.

Ett paket av 1200 dunams av mark, ungefär hälften inom kommungränserna, exproprierades 1954, förlita sig på en lag som tillät expropriation för allmänna ändamål. Protesterar mot denna åtgärd nådde Israels högsta domstol , som i 1955 accepterade (HCJ 30/55) på regeringens ord på att det enda syftet med marken var att uppföra offentliga inrättningar. Det hade dock redan beslutat att endast 109 dunams skulle användas för detta ändamål och planering för bostadsområden fortsatte. De första bostäderna färdigställdes i september 1956 och de första invånarna flyttade in senare samma år.

Enligt historikern Geremy Forman, ett viktigt mål i Övre Nasaret var att se till judisk suveränitet i området. Chefen för IDF stadsplaneringskontor, Yuval Ne'eman , uppgav att den nya staden skulle "värna den judiska karaktären av Galiléen som helhet, och ... visa statens suveränitet till den arabiska befolkningen mer än någon annan lösning operation." Forman skrev att Övre Nasaret var tänkt att möta utmaningen uppfattas som härrör från all-arabiska staden Nasaret, och målet var att bygga en stadsdel som skulle övermanna Nasaret numeriskt, ekonomiskt och politiskt.

Ursprungligen uppgörelsen kallades den "judiska grannskap" från Nasaret, då som Kiryat Natzeret . Namnet Nasaret Illit antogs 1958. År 1960 den del inom kommungränserna från Nasaret var exciderad från Nasaret, och året därpå Nasaret Illit var begåvad med den kommunala status kommunen.

Enligt CBS, år 2001 den etniska och religiösa makeupen av staden var 91,0% judar och andra icke-araber, 9,0% arabiska (2,3% muslimer och 6,7% kristna ). År 2001 fanns 655 invandrare. Se befolkningsgrupper i Israel .
Enligt CBS, år 2001 fanns det 21.000 män och 23.200 kvinnor. Befolkningen i staden var spridd ut med 27,5% 19 år eller yngre, 14,8% mellan 20 och 29, 18,6% mellan 30 och 44, 18,7% från 45 till 59, 5,3% från 60 till 64 och 15,2% 65 år eller äldre. Befolkningstillväxten under 2001 var -0,4%.

Inga kommentarer: