Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 29 mars 2009

Eskilstuna.


Eskilstuna är en tätort (stad) i Södermanland och centralort i Eskilstuna kommun i Södermanlands län. Igenom Eskilstuna rinner Eskilstunaån.

Historia.
Två handelsplatser kallades under hednatiden för Tuna och Fors, och var då ett handelscentrum för Rekarnebygden, belägen där sjövägen från Mälaren upphörde och handelsvägen genom skogen till Hjälmarebygden vidtog.

På 1000-talet blev handelsläget mindre förmånligt till följd av landhöjningen, som skapade nya fall vid Torsharg, idag Torshälla. Handelsplatsen hade nu fått anseende som en kristen huvudort genom den engelske missionärsbiskopen Eskils (efter sin död Sankt Eskil) verksamhet där.

Detta tryggade dess fortbestånd, även sedan biskopssätet på 1100-talet flyttats till Strängnäs. Kring S:t Eskils gravkyrka (den gamla domkyrkan) i Eskilstuna, byggdes på 1100-talet Johannitordens svenska huvudkloster, vilket gav Eskilstuna betydelse som hantverksort.

Vid reformationen indrogs klosteregendomarna, som gjordes till kungsgård, klosterbyggnaden revs, och istället uppfördes ett slott, Eskilstunahus, som var ett av Hertig Karls residens. Hertig Karl gynnade näringslivet i Eskilstuna, som han önskade göra till en industristad, särskilt för smide. Eskilstuna lämpade sig för detta genom sitt centrala läge i landet, närheten till Bergslagen, krafttillgången från fallen, kolskogarna i söder, och jordbruksproduktöverskottet från Rekarneslätterna i nordöst.

Genom Eskilstuna kanal gav han orten sjöförbindelse. Eskilstuna vid tiden vanligen kallat Tunafors, hade vid denna tid spik- och vapensmedjor, såg- och mjölkvarnar, vadmalsväveri och liknande, men förvägrades stadsprivilegier till följd av närheten till Torshälla. Karl X Gustav, som bott i Eskilstuna, sökte emellertid där skapa en stor industristad, Karl Gustavs Stad, och utrustade livländaren från landskapet Svenska Livland Reinhold Rademacher med stora privilegier för ditflyttande av dennes verkstäder vid Kirkholm. Planerna genomfördes endast till en femtedel. Eskilstuna blev stad år 1659, alltså långt senare än många andra städer i landskapet som Nyköping, Södertälje och Strängnäs. Först 1833 förenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet.

Eskilstunahus vid slutet av 1600-talet ur Suecia antiqua et hodierna
Eskilstuna växte och blev en av Sveriges viktigaste industristäder. Under 1970-talet hade dock Eskilstuna en kraftig tillbakagång då många industrier lades ner. Befolkningstillväxten har varit negativ under lång tid men i slutet av 1990-talet då Svealandsbanan mellan Valskog och Södertälje tillkom vände den åter. Idag överstiger inflyttningen utflyttningen. En bidragande faktor kan vara Mälardalens högskola samt läget i Mälardalen. Detta har gjort Eskilstuna till ett logistikcentrum. Planer har också funnits på att öka flygfraktstrafiken från Kjula Flygplats, belägen mellan Eskilstuna och Strängnäs.

Eskilstunas äldsta byggnad är Fors Kyrka vilken troligen härstammar från 1100-talet. Andra äldre byggnader är Rademachersmedjorna från 1600-talet, samt bebyggelsen längs Köpmangatan mellan Stadsparken och stadsdelen Tunafors.
Eskilstuna har alltid varit en viktig industristad och detta har synts genom historien. Det nuvarande Eskilstuna är ett resultat av flera olika samväxta samhällen; Gamla Staden med Fors kyrka, Fristaden, Karl Gustavs Stad, Kloster och Nyfors municipalsamhälle.

Industrier som genom olika epoker varit viktiga för Eskilstuna är Rademachersmedjorna, Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori (Nuvarande Saab Bofors Dynamics AB), Bolinder-Munktell (senare Volvo BM, nuvarande Volvo CE), August Stenman (senare ASSA) och CE Johansson (Mått-Johansson).
I Eskilstuna uppfördes under första världskriget ett av nio spannmålslagerhus vilka fungerade som beredskapslager för livsmedel. Lagerhuset i Eskilstuna revs på 1980-talet.

Eskilstunas invånarantal är numera uppe i ca 90 000 invånare. Daterat den 25 Januari 2009

Inga kommentarer: