Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 23 mars 2009

Furudal.

Furudal är en tätort i Ore socken i Rättviks kommun. Största industri är Hedlunds sågverk och husfabrik som är uppdelad i "Hedlunds Timber AB" och "Bra Hus från Hedlunds AB". I övrigt livnärar sig folk på småföretagande, en mindre plastfabrik, hockeyskola och viss campingverksamhet under sommarhalvåret. Traditionellt sett är Furudal en bruksort där Furudals bruk utgjorde största livnäringen.
Furudal är beläget vid sjön Oresjön som får sitt vatten från Oreälven. Vattnet fortsätter sedan genom Skattungsjön mot Orsa. Väg 301 från Rättvik till Söderhamn och likaså en järnväg med sträckning från Bollnäs-Orsa löper genom orten på senare år har endast stormtimmer från Södra Sverige transporterats på linjen. Sträckan Furudal-Edsbyn ligger i malpåse sedan 2002 . Områdena kring Furudal är mestadels skog av furu. Kvalitativt timmer i området har gjort att trävaror från orten är eftertraktade. Kring Oresjön och småbyarna finns ett jordbrukslandskap med mindre bondgårdar.
Furudal ligger i ett av de mest rovdjurstäta områdena i landet och har på senare år varit centrum för en hätsk vargdebatt som pågått i tidningar och rikstelevision. En av de största vargmotståndarna i Furudal myntade genom en tidningsintervju uttrycket "En bra varg är en död varg." Jägarna anser att den ökad närvaron av varg och björn har minskat älgstammen i området, vilket är en naturlig göljd av de stora rovdjurens starka utbredning. Boende i Furudalsområdet, liksom fäbodbrukare, har i sammanhanget uttryckt oro för skador på boskap och andra djur. Ett flertal kor har rivits av varg och björn under senare år. Även jakthundar skadas och dödas. En stor del av befolkningen vågar sig inte längre ut i skogarna pga rädsla för varg och björn. Flera oprovocerade björnattacker har skett på bland andra skogsarbetare i området. Detta ledde 2006 till en lokal folkomröstning i samband med valet. Frågan ställdes om politikerna i Rättvik skulle ta ställning mot vargens starka utbredning i området. Folkomröstningen visade att flertalet var emot varg i den omfattning som nu förekommer.
Sevärdheter i Furudal är Ärteråsens fäbod som fortfarande är i drift och producerar ost, mjölk och hantverk på gammalt vis, även om verksamheten nu är mindre än tidigare pga rovdjurstrycket i området. Hockeyskolan engagerar under sommarhalvåret många ungdomar som kommer från hela Sverige. Under sommaren kan Östanviksparken och Oreparken rekommenderas för den som vill njuta av gammaldags dansbandsmusik. Under andra världskriget spelade Furudal en viktig roll i att utbildades norska polistrupper och nu finns ett veteranmusem för detta i Furudals bruk.

Inga kommentarer: