Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 5 mars 2009

Karlskoga.

Karlskoga är centralort i Karlskoga kommun. Karlskoga är med cirka 29870 invånare Värmlands näst största stad och även kommunens enda tätort. Staden ligger efter sjön Möckelns norra strand. Karlskoga är stort till ytan, vilket beror på att stadsplanen är väldigt gles och att vapentillverkaren Bofors har stora lager.


Karlskoga hette från början Möckelns bodar eftersom det mest bestod av ett antal fäbodar tillhörigt bönderna i Närke. Namnet Karlskoga tillkom i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX gjorde ett besök i slutet av 1500-talet. Då Karlskoga fick stadsprivilegier 1940 stod valet mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors.

Den viktigaste industrin i Karlskogas historia var länge Bofors, som dominerat stadens utveckling allt sedan begynnelsen. Läget i ett skogsområde mitt inne i landet var fördelaktigt för krigsindustrier eftersom det skulle vara svårt att nå för en eventuell fiende.

Staden drabbades hårt av neddragningarna inom försvarsindustrin på 80-90-talen. Kring 1970 bodde 40 000 människor i hela Karlskoga kommun och Bofors hade drygt 10 000 anställda. Idag är antalet anställda 2 000 och befolkningen har minskat med 10 000 sett över hela kommunen. Neddragningarna i försvarsindustrin har lett till att Karlskoga idag har ett mer diversifierat näringsliv och Bofors gamla lokaler är sedan början av 2000-talet åter fyllda med industriverksamhet.

En stor den av Karlskogas industriföretag ägnar sig åt avancerad tillverkning och Karlskoga har som stad flest antal inregistrerade uppfinningar hos patentverket/capita. År 2003 etablerade Örebro universitet Campus Karlskoga med 2-åriga yrkeshögskoleutbildningar. År 2007 byttes namnet till Campus Alfred Nobel. Grundutbildningar bedrivs idag inom områdena mediedesign, teknik och akutsjukvård. Under 2007 etablerades även ett nytt forskningscentrum i modellering och simulering, Forskningscentrum MoS.

I Björkborns herrgård, där Alfred Nobel bodde sina sista tre år i livet, finns ett Nobelmuseum med uppfinnarverkstad för barn. Alfred Nobel skrev sitt testamente gällande nobelprisen medan han bodde i Karlskoga. Testamentet lagfors i Karlskoga och 1901 delades det första priset ut.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, mars 05, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)