Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 10 mars 2009

Korsholm, Mustasaari. (Finland)


Korsholm (finska Mustasaari) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län i Finland. Korsholm har 17 936 invånare (2007) och har en yta på 846,7 km². Beroende på läget vid havet och den vidsträckta skärgården är strandlinjen mycket lång – ungefär 1 600 km. Norra gloppet är en fjärd i Korsholm.
Korsholm är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Av de nu drygt 17 000 invånarna har 72 procent svenska och 28 procent finska som modersmål.
Korsholm är grannkommun till staden Vasa, samt kommunerna Laihela, Malax, Vörå-Maxmo och Lillkyro. Finlands längsta bro, Replotbron, finns i Korsholm.
Korsholms kommun omfattar församlingarna Korsholm, Kvevlax, Replot, Björkö och Solf. Korsholms kyrka ligger i Gamla Vasa, och är en ombyggnad av det tidigare hovrättshuset, som inte brann ner då Vasa brann år 1852.
Centralort i Korsholm är Smedsby, där det också finns en annexkyrka.
I det geografiskt utsträckta Korsholms finns det femton svenskspråkiga lågstadieskolor, medan det bara finns två finskspråkiga lågstadier. I Korsholm finns det ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt högstadium. Korsholm har endast ett gymnasium, det svenskspråkiga Korsholms gymnasium. De finskspråkiga gymnasieeleverna åker mest in till Vasa för sin utbildning.

Historia.
1998 firade Korsholm sin 650-årsdag eftersom i ett kungligt brev om handelsfrihet från 1348 nämns socknen för första gången i skrift. Korsholms historia är samtidigt staden Vasas historia, som grundades 1606. Staden grundades i socknens kyrkoby, och hette till en början Mustasaari/Mussor bara för att året 1611 döpas om efter den kungliga ätten Vasa.
Kommunen fick sitt nuvarande svenskspråkiga namn Korsholm först 1927. Namnet kommer från den forna borgen som upprättades av Albrekt av Mecklenburg på en holme i trakten på 1370-talet. Före namnbytet användes namnen Mustasaari, Mustasari, Mustsor eller Mussor på svenska, vilket antagligen orsakade en del förvirring.
Sin nuvarande storlek fick kommunen 1973 då fem mindre kommuner - Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och Solf - slogs ihop till en stor under namnet Korsholm. Samtidigt blev Sundom by, som tidigare varit en del av Solf kommun, en del av Vasa stad. Kommunens vapen, med fem gyllene band som flätas ihop, symboliserar kommunsammanslagningen.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, mars 10, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)