Livets hårda skola: Botswana. (södra Afrika)

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 21 september 2009

Botswana. (södra Afrika)

Botswana är ett land i södra Afrika, gränsande till Namibia, Zambia, Zimbabwe och Sydafrika. Botswana har många naturreservat och ett rikt djurliv. I sydvästra delen av landet finns öknen Kalahari. Nationens nuvarande majoritet, Tswana, immigrerade troligen till området under 1200- och 1300-talen. Redan innan dess bodde sanfolk där. Tswana styrdes under ett antal starka klaner, vilket enligt historiker kan förklara varför inget starkt, enat rike uppstod här som på andra håll i södra Afrika.Flera länder försökte kolonisera området, bland annat Storbritannien, som ville knyta samman kolonier i norr och söder, och Portugal, som försökte foga ihop kolonierna i Angola och Mozambique. I september 1895 anlände tre Tswanaklankungar till London för att söka stöd för att försvara sitt land. De tre reste runt i England, Skottland och Wales i tre månader och fick bland annat audiens hos drottning Victoria. Botswana blev till sist ett brittiskt protektorat under namnet Bechuanaland, innan det erhöll sin självständighet den 30 september 1966. Seretse Khama, ledare för Botswana Democratic Party, valdes till landets förste president. Denne blev omvald två gånger före sin död 1980. Hans efterträdare, Ketumile Masire, satt på presidentposten fram till 1998, då Festus Mogae valdes till president.
Botswana är ett av få afrikanska länder som varit demokratiskt styrda ända sedan självständigheten, även om det ska påpekas att ett och samma parti suttit vid makten hela tiden.