Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 26 september 2009

Glasgow. (Skottland)

Glasgow (Glaschu på skotsk gaeliska, Glesca/Glesga på lågskotska) är Skottlands största stad och Storbritanniens tredje största, efter London och Birmingham. Den är belägen i kommunen Glasgow City vid floden Clyde, och hade 581 940 invånare år 2007, med över 1,7 miljoner invånare i hela storstadsområdet.
Från och med början av 1700-talet blev Glasgow en av europas viktigaste knutpunkter för handeln med Nordamerika. Staden växte till sig under industrialiseringen och blev en av världens ledande varvsstäder med stora skeppsvarv. Glasgows hade en stor panatlantisk hamn, och var känd för sina rederier. Staden växte under det sena 1800- och tidiga 1900-talet till över en miljon invånare, 1931 nådde den en höjdpunkt med 1 088 000 invånare. Dock byggdes under den här tiden ett antal nya städer, bland annat East Kilbride och Cumbernauld, vilket ledde till befolkningsnedgång. När varven lades ner hade staden en nedgångsperiod men är idag en av Storbritanniens viktigaste finansiella centrum.
Med tiden har staden mer och mer blivit känd som en stor konferensstad med många hotell inriktade mot detta. Staden har också en stark kulturscen, framförallt inom musiken. Musikgrupper som Simple Minds, Orange Juice, Glasvegas, Belle & Sebastian, Primal Scream, Jesus and Mary Chain och Franz Ferdinand kommer ifrån Glasgow.
Staden är det tredje mest populära turistmålet i Storbritannien efter London och Edinburgh, den är också ett av Europas sexton största finansiella centrum och hyser många av Skottlands största företags huvudkontor, och utgör därför en viktig del av den brittiska ekonomin. Där finns även det klassiska University of Glasgow. Glasgow City är en administrativ enhet, med ungefär samma funktion som en kommun. Den hade 581 940 invånare år 2007, på en yta av 175 km².
Glasgows centralort, Glasgow Locality, omfattar den större delen av kommunen Glasgow City, och hade 577 980 invånare år 2006. Centralorten hade en redovisad folkmängd av 629 501 invånare vid folkräkningen 2001, på en yta av 162,10 km². Mycket tyder på att den definition av centralorten som gällde 2001 har ändrats under senare år, och omfattar numera ett något mindre område.
Glasgows tätortsområde, Settlement of Glasgow, omfattar centralorten samt flera omgivande orter som bebyggelsemässigt hänger ihop med denna. Området hade 1 179 350 invånare år 2006. Greater Glasgow Settlement, som var en definition som användes vid folkräkningen 2001 och avser i stort sett samma område, hade totalt 1 168 270 invånare (2001) på en yta av 368,47 km². Några större orter som ingår i området är bland annat Airdrie, Coatbridge, Motherwell och Paisley.
Glasgows storstadsområde, Glasgow and the Clyde Valley, består av de åtta kommunerna Glasgow City, East Dunbartonshire, East Renfrewshire, Inverclyde, North Lanarkshire, Renfrewshire, South Lanarkshire och West Dunbartonshire. Området hade 1 752 000 invånare år 2007, på en yta av 3 346 km².

Inga kommentarer: