Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 22 september 2009

Strasbourg. (Elsass) Frankrike.

Strasbourg [stʀazˈbuːʀ], på tyska Straßburg, äldre svenskt namn Strassburg, är en stad i departementet Bas-Rhin och huvudstad i regionen Alsace (Elsass), Frankrike.


Överborgmästare är Fabienne Keller och staden har cirka 272 500 invånare (med förorter 650 000 år 1999). Floden Ill löper genom staden.
I staden har Europaparlamentet sitt säte, där huvudsessionerna hålls varje månad.

I staden har också Europarådet sitt huvudkontor. Här finns också Europadomstolen (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter). Den romerska staden Argentoratum, senare Strateburghi grundades på en tidigare keltisk bosättning vid Kristi födelse på kejsar Augustus order. Orten låg strategiskt i den romerska provinsen Germania Superior, och bildade knutpunkt för såväl landburna transporter som sjöfart längs med Rhen.

År 357 utkämpades slaget vid Argentoratum (Strasbourg), varvid alemannerna förlorade mot den blivande kejsaren Julianus Apostata. Alemmannerkungen Chonodomarius fängslades, men redan tio år efteråt korsade alemannerna den frusna Rhen i så stora antal att romarna inte kunde försvara staden. I början av 400-talet tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz.

Domkyrkan i Strasbourg färdigställdes år 1439, och blev då den högsta byggnaden i världen, ett rekord som tidigare innehavts av Cheopspyramiden i Egypten.
Under 1500-talet influerades staden av Martin Luther, vars efterföljare grundade ett universitet.

År 1681 annekterades staden av Frankrike, men kom inte att omfattas av de annars stränga religionsdoktrinerna i Frankrike, och många franska protestanter bosatte sig i Strasbourg. Tillsammans med den industriella revolutionen gjorde detta att stadens folkmängd tredubblades under 1800-talet.

Staden annekterades igen sommaren 1871 efter Fransk-tyska krigets slut, denna gång av det nygrundade tyska kejsarriket. Staden återgick emellertid till Frankrike 1919 efter första världskriget. Åren 1940–1945 var staden återigen annekterad av Tyskland, fram till andra världskrigets slut.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, september 22, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)