Livets hårda skola: Haiti. (Västindien)

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 14 september 2009

Haiti. (Västindien)

Haiti, formellt Republiken Haiti, är en stat i Västindien som upptar den västra tredjedelen av ön Hispaniola (de östra två tredjedelarna upptas av Dominikanska republiken). Haiti har omkring 7,5 miljoner invånare (2003). När Christofer Columbus anlände till Hispaniola 1492 beboddes ön av Arawak-indianer, som inom 25 år praktiskt taget utplånades av spanjorerna. 1697 överlät Spanien den västra tredjedelen av ön till Frankrike, som med hjälp av afrikanska slavar och en mycket allvarlig miljöförstöring gjorde sig stora inkomster på skogsbruk och sockerbaserade industrier. Haiti har maritimt gräns mot Jamaica och Kuba.
Under den senare delen av 1700-talet gjorde huvuddelen av Haitis 500 000 slavar uppror under ledning av François Toussaint l'Ouverture och den första svarta republiken förklarade sig självständig 1804. Men några demokratiska val blev det inte, istället tog en liten ljushyad rik elit greppet om makten och skulle behålla den i ett och ett halvt sekel.
1950 tog militären makten i en statskupp vilket resulterade i flera års kaos och oroligheter. 1957 kom François Duvalier, allmänt känd som Papa Doc 1957-1971 till makten. Under hans tid vid makten försvagades ekonomin och tusentals personer förföljdes och mördades.1971 tog hans son Jean-Claude Duvalier, även kallad Baby Doc över makten efter faderns död och fortsatte att styra landet med om möjligt ännu mer brutal diktatorisk makt än sin far. Med tiden hårdnade det folkliga motståndet mot regimen allt och 1986 blev situationen tillslut ohållbar och Duvallier tvingades i exil i Frankrike.
Efter diktaturen började en lång och svår process mot demokrati och återuppbyggnad. 1990 blev den före detta prästen Jean-Bertrand Aristide landets första demokratiskt valda president någonsin. Aristide försökte förbättra de fattigas situation och sänka den skyhöga arbetslösheten på bekostnad av landets rika elit som snabbt satte sig till motvärn mot den nye presidenten, detta tillsammans med försämrade de diplomatiska förbindelser med USA (som stött diktatorerna Duvallier och såg Aristide som ett hot) gjorde att det blev svårt att genomföra några verkligt stora reformer.