Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 27 september 2009

Budapest. (Ungern)

Budapest är huvudstaden i Ungern. Den består av stadshalvorna Buda väster om och Pest öster om floden Donau. 1873 slogs Buda, Pest och Óbuda samman till en enda stad, tidigare var de tre skilda städer. Strax utanför Óbuda finns än idag spåren en romersk stad från 100-talet, vid namn Aquincum. 1361 blev Buda Ungerns huvudstad. Budapest har drabbats av flera stora förstörelser men har återuppstått och har idag en befolkning på omkring 1,6 miljoner (2005). Staden är indelad efter parisiskt mönster i 23 distrikt (kerület) med slottshöjden som första distrikt.
Pest är stadens kommersiella och kulturella centrum. Här finns boulevarderna eller "ringlederna" (körut) med en koncentration av parisiska caféer, teatrar och museer. Andrássy út, eller "Andrassyboulevarden" med bland annat Ungerska Statsoperan mynnar ut i Hjältarnas torg, och hela området finns idag på UNESCO:s världsarvslista. I Pest finns flera universitet.
På Budasidan som är mer av historisk karaktär återfinns slottshöjden med kungliga slottet som idag är hem för bland annat Nationalgalleriet. Invid slottet ligger Mattiaskyrkan (Nagyboldogasszony-templom, "Vår frus kyrka") vars äldsta delar härstammar från 1200-talet. Kyrkan var kunglig kröningskyrka och här kröntes den siste konungen av Ungern, Károly (Karl), år 1916.
Budapest är även känt för sina badhus. Vattnet kommer från varma källor. Romarna byggde de första badhusen, men dessa är numera i ruiner. De drygt 150 år som staden var osmansk bidrog med en väl bevarad turkisk badhustradition. Europas största badhus heter Széchenyi och ligger intill stadsparken (Városliget) på Pestsidan. Ön Margitsziget ligger mitt i Donau och har en stor park med varma svavelkällor. Även det kanske mest kända Gellertbadet ligger på sluttningen till Gellertberget. Längst upp på Gellertberget står frihetsstatyn. Under frihetsstatyn besegrar godheten onskan. 24 februari 2002 öppnades museet/monumentet "House of Terror" på Andrassyboulevarden. Ett museum som visar hur Ungern gick igenom två terrorregimer, först Tyskland, sedan Sovjet. Huset på Andrássy ut 60 var Huvudkvartet för båda partier, med fängelsehålor i källaren där man kan bland annat kan besöka Raoul Wallenbergs fängelsecell. Ett minnesvärt museum.
Flodstränderna förenas genom följande broar:
Lágymányosibron (Lágymányosi híd)
Petöfibron (Petöfi hid)
Frihetsbron (Szabadsághíd), 331 meter, öppnad 1896.
Elisabetsbron (Erzsébet híd), 290 meter, öppnad 1903, sprängd under andra världskriget, ny bro öppnad 1964
Széchényiska Kedjebron (Széchényi lánchíd), 384 meter, öppnad 1849.
Margaretabron (Margit híd), 567 meter, öppnad 1876.
Árpádbron (Árpádhíd)
Till det tillkommer två järnvägsbroar, en motorvägsbro samt en metrotunnel.

Upplagd av Bengt kl. söndag, september 27, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)