Hjo är en tätort (stad) i Västergötland samt centralort i Hjo kommun, Västra Götalands län.
Hjo är en trästad vid Vätterns västra strand. I stadsparken, som också ligger utmed vätterstranden, finns ett Vätternakvarium. Parken anlades i slutet av 1800-talet i samband med bildandet av Hjo vattenkuranstalt. Vid torget ligger Hjo kyrka. Genom centrum flyter Hjoån.
Hjo sägs också vara förebild till Grönköping i Grönköpings Veckoblad, men enligt tidningens redaktion ligger Grönköping mellan Skövde och Hjo. Det finns flera förklaringar till ursprunget för namnet Hjo. Enligt en populär historia skall namnet härstamma från att en munk som överraskats av ett plötsligt oväder på Vättern, och spolats upp på stranden uttalat de latinska orden Hic jacet otium – 'Här vilar friden'. Genom att ta begynnelsebokstaven i varje ord bildades ordet "Hjo". Detta är dock med all sannolikhet enbart en skröna, vilket bland annat styrks av att ortens namn tidigare stavades annorlunda än idag. En annan mer trolig förklaring till namnet Hjo bygger på att vattnet i Vättern vid Hjoåns mynning blev grumligt, eller som man sa hjolmigt. Hjo ska då vara en förkortning/förenkling av att man kallat platsen för till exempel Hjolmet eller Hjolm.
Hjo är känd som stad vid sekelskiftet 1400 och var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden Vadstena och till Hästholmen. Vadstena kloster hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden. Tack vare tidiga järnvägsförbindelser (Hjo-Stenstorps Järnväg) och den populära Hjo vattenkuranstalt, som lockade rika besökare, fortsatte Hjo att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. Hästholmen, som var östgötasidans motsvarande hamn, har inte haft samma utveckling.
Trästaden Hjo har tilldelats Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm".
Hjo är en trästad vid Vätterns västra strand. I stadsparken, som också ligger utmed vätterstranden, finns ett Vätternakvarium. Parken anlades i slutet av 1800-talet i samband med bildandet av Hjo vattenkuranstalt. Vid torget ligger Hjo kyrka. Genom centrum flyter Hjoån.
Hjo sägs också vara förebild till Grönköping i Grönköpings Veckoblad, men enligt tidningens redaktion ligger Grönköping mellan Skövde och Hjo. Det finns flera förklaringar till ursprunget för namnet Hjo. Enligt en populär historia skall namnet härstamma från att en munk som överraskats av ett plötsligt oväder på Vättern, och spolats upp på stranden uttalat de latinska orden Hic jacet otium – 'Här vilar friden'. Genom att ta begynnelsebokstaven i varje ord bildades ordet "Hjo". Detta är dock med all sannolikhet enbart en skröna, vilket bland annat styrks av att ortens namn tidigare stavades annorlunda än idag. En annan mer trolig förklaring till namnet Hjo bygger på att vattnet i Vättern vid Hjoåns mynning blev grumligt, eller som man sa hjolmigt. Hjo ska då vara en förkortning/förenkling av att man kallat platsen för till exempel Hjolmet eller Hjolm.
Hjo är känd som stad vid sekelskiftet 1400 och var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden Vadstena och till Hästholmen. Vadstena kloster hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden. Tack vare tidiga järnvägsförbindelser (Hjo-Stenstorps Järnväg) och den populära Hjo vattenkuranstalt, som lockade rika besökare, fortsatte Hjo att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. Hästholmen, som var östgötasidans motsvarande hamn, har inte haft samma utveckling.
Trästaden Hjo har tilldelats Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar