Bordeaux är en hamnstad i sydvästra Frankrike med ca 950 000 invånare inklusive kranskommuner enligt 2006 års befolkningsräkning och är tillsammans med Toulouse den femte största agglomerationen i Frankrike. Bordeaux är huvudstad i regionen Aquitaine men också prefektur i departementet Gironde. Dess invånare kallas för ”Bordelais”.
Bordeauxvinerna har fått sitt namn från staden och har producerats här sedan 1700-talet. Staden anses som världens vinhuvudstad och är värd för Vinexpo, vinindustrins i särklass största evenemang.
Med nästan 100 000 studenter är stadens universitet renommerat för dess forskning inom nya material och nanoteknologi.
Bordeaux ligger nära den atlantiska kusten i sydvästra Frankrike och i norra delen av regionen Aquitaine. Staden är byggd vid floden Garonne och är delad i två huvudområden: den högra banken i öst, och den vänstra banken i väst. Historiskt sett är den vänstra banken mer utvecklad. I Bordeaux är Garonne tillgänglig för oceangående fartyg. Vid folkräkningen 1999 fanns det 215 363 invånare i Bordeaux. Det fanns då 925 253 invånare i agglomerationen. I februari 2004 nådde populationen i staden Bordeaux över 229 500 invånare. Staden har en diversifierad andel människor. En stor del av populationen har givetvis franskt ursprung, men det är stora grupper av människor från Italien, Spanien, Portugal, Tyskland och Nordafrika. Metropolen har utvecklats snabbt de senaste decennierna och står inför en kraftig urban expansion. För mellan 30 000 och 90 000 år sedan beboddes det som nu är Bordeaux av ”Homo neanderthalensis”, vilkas kvarlevor har hittats i den berömda grottan känd som Pair-non-Pair nära Bourg sur Gironde, bara några kilometer norr om Bordeaux.
I historisk tid, omkring 300 f. Kr. fanns i området en bosättning av kelter, Bituriges Vivisci, som kallade staden Burdigala, förmodligen av Aquitainskt ursprung. Namnet Bourde är fortfarande namnet på en flod söder om staden. Staden föll under romerskt styre omkring 60 f. Kr., och hade sin kommersiella betydelse kopplad till Tin och Lead mot Rom. Senare blev den huvudstad i det romerska Aquitaine, blomstrande i synnerhet under Severandynastin (200-talet). År 276 förstördes staden av vandalerna. Senare invasioner och förstörelser gjordes av samma vandaler år 409, Visigoter 414 och Franker år 498, vilket blev början till en mörk period i stadens historia.
Under sena 500-talet dök staden återigen upp i form av säte för en underbiskop i ett av frankernas kungariken. Staden föll i mörker när den kungliga makten i södra Gallien blev svagare under sena 600-talet. Staden plundrades av Abdul Rahman Al Ghafiqis trupper år 732, efter att han hade besegrat Odo av Aquitaine och innan han dödas under Slaget om Tours den 10 oktober.
Från 1100-talet till 1400-talet återvann Bordeaux sin betydelse som en del av det Engelska Kungariket, följt av äktenskapet mellan hertiginnan Eleanor av Aquitaine och den fransktalande greven Henri Platagenet. Platagenet var född i Le Mans och blev inom några månader efter bröllopet Kung Henry II av England. Staden blomstrade, mest tack vare vinhandeln, och katedralen St. André byggdes. Bordeaux var också huvudstad i en självständig stat under Edward den svarte prinsen (1362-1372, men efter Slaget vid Castillon (1453), kom den tillbaka i fransk ägo.
Châteaux Trompette (Trumpetslottet) och “Fort du Hâ”, byggt av Charles VII av Frankrike, var symboler för den nya influensen, dessa minskade dock stadens rikedom eftersom de stoppade vinhandeln med England. År 1462 fick Bordeaux ett parlament, men staden återfick inte sin stora betydelse förrän under 1500-talet då den blev ett centrum för distribution av socker och slavar från Västindien tillsammans med det traditionella vinet.
Bordeaux hörde till Fronde, och blev i själva verket ordentligt inlemmat i Kungariket Frankrike först 1653 när Ludvig XIV gick in i staden.
1700-talet var guldåldern för Bordeaux. Många byggnader i stadens centrum (omkring 5 000) inklusive de vid stranden, är från denna period. Victor Hugo ansåg staden så vacker att han en gång sade: ”Ta Versailles och lägg till Antwerpen, så har ni Bordeaux”.
Den franska regeringen flyttade till staden under krigen 1870, Första världskriget och Andra världskriget.
I historisk tid, omkring 300 f. Kr. fanns i området en bosättning av kelter, Bituriges Vivisci, som kallade staden Burdigala, förmodligen av Aquitainskt ursprung. Namnet Bourde är fortfarande namnet på en flod söder om staden. Staden föll under romerskt styre omkring 60 f. Kr., och hade sin kommersiella betydelse kopplad till Tin och Lead mot Rom. Senare blev den huvudstad i det romerska Aquitaine, blomstrande i synnerhet under Severandynastin (200-talet). År 276 förstördes staden av vandalerna. Senare invasioner och förstörelser gjordes av samma vandaler år 409, Visigoter 414 och Franker år 498, vilket blev början till en mörk period i stadens historia.
Under sena 500-talet dök staden återigen upp i form av säte för en underbiskop i ett av frankernas kungariken. Staden föll i mörker när den kungliga makten i södra Gallien blev svagare under sena 600-talet. Staden plundrades av Abdul Rahman Al Ghafiqis trupper år 732, efter att han hade besegrat Odo av Aquitaine och innan han dödas under Slaget om Tours den 10 oktober.
Från 1100-talet till 1400-talet återvann Bordeaux sin betydelse som en del av det Engelska Kungariket, följt av äktenskapet mellan hertiginnan Eleanor av Aquitaine och den fransktalande greven Henri Platagenet. Platagenet var född i Le Mans och blev inom några månader efter bröllopet Kung Henry II av England. Staden blomstrade, mest tack vare vinhandeln, och katedralen St. André byggdes. Bordeaux var också huvudstad i en självständig stat under Edward den svarte prinsen (1362-1372, men efter Slaget vid Castillon (1453), kom den tillbaka i fransk ägo.
Châteaux Trompette (Trumpetslottet) och “Fort du Hâ”, byggt av Charles VII av Frankrike, var symboler för den nya influensen, dessa minskade dock stadens rikedom eftersom de stoppade vinhandeln med England. År 1462 fick Bordeaux ett parlament, men staden återfick inte sin stora betydelse förrän under 1500-talet då den blev ett centrum för distribution av socker och slavar från Västindien tillsammans med det traditionella vinet.
Bordeaux hörde till Fronde, och blev i själva verket ordentligt inlemmat i Kungariket Frankrike först 1653 när Ludvig XIV gick in i staden.
1700-talet var guldåldern för Bordeaux. Många byggnader i stadens centrum (omkring 5 000) inklusive de vid stranden, är från denna period. Victor Hugo ansåg staden så vacker att han en gång sade: ”Ta Versailles och lägg till Antwerpen, så har ni Bordeaux”.
Den franska regeringen flyttade till staden under krigen 1870, Första världskriget och Andra världskriget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar