Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 3 mars 2010

Laxsjö.

Laxsjö är en vacker by i Laxsjöbygden i Krokoms kommun, Jämtlands län, grundad 1754.
Byn ligger i Laxsjö socken, men församlingen ingår sedan 2006 i Föllinge, Hotagen och Laxsjö församling. Byn Laxsjö ligger vid sjön Laxsjön som befinner sig 335 meter över havet. Det första huset i Laxsjö byggdes 1754. En minnessten tillägnad detta restes 100 år senare, 1854.
1846 invigdes den första skolan i Laxsjö. Tanken med denna skola var framför allt att lappbarnen i trakten skulle få kristendomsundervisning. Skolan kom att gå under namnet Lappskolan. 1874 påbörjas byggandet av Laxsjö kyrka. Sockenborna bidrog genom att skänka virke och annat materiel, samt att göra dagsverken. Kyrkan invigdes 1884.
I slutet av 1800-talet utvandrade runt 70 personer till USA, främst Minnesota.
1891 bildades i Laxsjö Logen Framtidshopp N:o 1636, vilken 1899 påbörjade insamlingen för uppförandet av ett ordenshus. Huset stod klart 1906 och användes länge flitigt för logemöten, fester och revyer. I mitten av 1950-talet köpte logen en filmprojektor, och Ordenshuset blev en populär biograf under några år fram till 1961 och TV:ns genombrott.
1910 bodde 1 062 personer i Laxsjö socken, och fram till 1920 bestod befolkningen av bönder, torpare, drängar och pigor. 1917 avled 20-30 personer i Spanska sjukan.
Den första näringsverksamheten etablerades i slutet på 1920-talet i bland annat ett åkeri (för diverse transporter bland annat för vägbyggen) och ett bussbolag (för gods- och persontransport till Östersund och Strömsund). Mellan 1930-40 fanns det fyra butiker i byn och 6-7 i socknen.
1944 uppfördes Laxsjö bygdegård, bland annat för att man inte tillät dans i Ordenshuset. Byggnationen tog 8 månader. Byn ingick tidigare i Laxsjö församling (Laxsjö socken). Nu finns det ett jordbruk, ett åkeri, en kombinerad butik och bensinstation, och en mekanisk verkstad i Laxsjö. Bygdegården är alltjämt aktiv och vid Laxsjön underhåller byn en campingplats med sandstrand.
De flesta i arbetsför ålder pendlar till Östersund, Strömsund och till och med Norge. En stor del av fastigheterna nyttjas som fritidshus.
Laxsjö är vintertid även en knutpunkt för skoterleder mot bland annat Ottsjön, Harvattnet och Lakavattnet.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, mars 03, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)