Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 22 februari 2011

Kongsvinger. (Norge)

Kongsvinger är en stad och är en kommun i Hedmark län , Norge . Det är en del av traditionella regionen av Glåmdal . Administrativt centrum i kommunen är staden Kongsvinger.
En bit mark på båda sidor om älven Glomma med en yta på cirka 5,2 kvadratkilometer (2 ²) skildes från Vinger som en stad som heter Kongsvinger genom kungligt privilegiebrev 1854. Kommunerna Vinger och Brandval slogs samman med Kongsvinger den 1 januari 1964. Den nya kommunen Kongsvinger förlorade kortfattat sin status som stad efter denna sammanslagning , men senare åter med sin stad status.

Det första elementet Kongs- ("kungens") lades till efter fästningen byggdes 1690. Det var första tillämpas endast till fästningen (skrivet som Königs Winger i gamla dokument), sedan till den stad som växte upp runt den och slutligen den moderna kommunen. Den andra delen Vinger ( fornnordiska : Vingr ) är en gammal stadsdel namn som fortfarande är i bruk.

Kongsvinger fanns redan som en handelsplats från medeltiden , på grund av tillgängligheten av naturliga vattendrag. Viking hövdingar nått Sverige med båt från Kongsvinger. Kongsvinger fästning grundades 1669, och en stjärnformad plan anlades för fästningen. Arbetet inleddes år 1682 och den var klar år 1690 som del av en allmän uppgradering till norska fästningar . Idag Øvrebyen, den gamla uptown området kring fästningen domineras av träbyggnader från den 18: e och 19-talen, som anges i typisk rätt vinkel kvadratisk plan - av arkitekten Cicignon - populär under denna period.


De östra delarna av Kongsvinger och dess grannkommuner i norr och söder var befolkade i slutet av 17-talet av finländska emigranter som kom över svenska gränsen. Området kallas Finnskogen , "Den finska skogen".
Kongsvinger spelat en viktig roll i norska motståndsrörelsen kraft mot nazisterna som en inkörsport till Sverige. Norges högsta dekorerade medborgare, Gunnar Sønsteby passerade ofta genom Kongsvinger i sitt arbete att sabotera nazisternas anläggningar i Norge. Några av de mest trafikerade utrymningsvägarna för flyktingar gick också igenom Kongsvinger till Sverige.
1964, Kongsvinger och de omgivande kommunerna Vinger och Brandval förenades i nuvarande Kongsvinger kommun. Kongsvinger har staden status (från 1854), och är därmed både stad och township, ledd av en kommunfullmäktige under en borgmästare som väljs av folket. Det finns också utses verkställande tjänstemän , exempelvis stad kommissionär eller stad regissör (rådmann) , som är vd i kommunen, och dess 700 plus arbetskraft. Det finns 1.530 företag, inklusive skogsbruk och jordbruk , och 245 av dessa är detaljhandeln. Det finns 25.000 kvadratmeter (269.098 m²) av köpcentret ligger i centrum. Samt centrala shoppinggatorna, finns även glas kupolformade fotgängare shoppinggatorna. Den statliga regionsjukhus ligger också i Kongsvinger.

Från 1983 till 1999, Kongsvinger är fotboll team KIL Toppfotball hade en position på den norska Premier League . Det gjorde några anmärkningsvärda meriter som deltar i UEFA-cupen och vinna en silvermedalj under 1992 säsongen.

Inga kommentarer: