Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 28 februari 2011

San Sebastian. (Spanien)

Donostia-San Sebastián ( baskiska : Donostia [Donostia] ; spanska : San Sebastián , känd officiellt som Donostia-San Sebastián ) är huvudstad i provinsen av Gipuzkoa , i Baskien , Spanien . Lokalbefolkningen kallar sig donostiarras både på spanska och baskiska. Dess befolkning är 183.090 (2007 uppskattning), och befolkningen i dess storstadsområde är 405.098.

Trots den uppenbara skillnaden, både baskiska form Donostia och den spanska formen San Sebastián har samma mening som avses i Saint Sebastian . De Dona / dono / Doni inslag i baskiska ortnamn betyder "helgon" och härstammar från latin Domine , den andra delen av Donosti (a) innehåller en förkortad form av helgonets namn.

Staden ligger i norra delen av Baskien , på den södra kusten i Biscayabukten . San Sebastián pittoreska kustlinje gör den till en populär badort. Lägga till havsbad miljön har förmånen av att kuperad omgivning lätt tillgängliga, dvs Urgull (i hjärtat av staden vid havet), romantiska Mount Ulia utvidga österut till Pasaia , Mount Adarra stigande stolt långt i söder och Igeldo , med utsikt över bukten från väster.


Staden ligger vid mynningen av floden Urumea , Donostia har byggt till stor del över våtmarker av floden under de senaste två århundradena, med stadens centrum och de områden i Amara Berri och Riberas de Loiola ligger på en sådan terräng och tidigare flodbädden vidarekopplas till dess nuvarande kanaliserad kurs (första halvan av 20-talet).

Som ett resultat av Donostia s spretande åt alla håll, först in i slättlandet formats av floden Urumea och senare upp i bergen, distrikt uppstod nytt sedan väggarna i staden revs 1863. Den första utbyggnaden av den gamla staden sträckte ut till flodens mynning, på den gamla kvartalet kallas Zurriola (ett namn som senare ges av rådets beslut att sanden området och gatan över floden).

Den rätvinkliga layout gör numera upp stadens centrum (Cortazar utveckling) byggdes upp till 1914 (första etappen färdig) mycket i samklang med en parisisk Haussmann -stil. Arkaderna av Buen Pastor torget var formad efter dem i Rue de Rivoli , med Maria Cristina Bridge blivit inspirerade i Pont Alexandre III som spänner över Seine. The Estación del Norte tågstationen stående tvärs över bron invigdes 1864 strax efter ankomsten av järnvägen till San Sebastián, med sina metalliska kvinnojour är designad av Gustave Eiffel .

Upplagd av Bengt kl. måndag, februari 28, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)