Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 28 februari 2011

Virum. (Danmark)

Virum är en stad i Danmark , som ligger norr om Kongens Lyngby på ön Själland (Sjælland) i Region Hovedstaden . Det är en del av norra förorterna i Köpenhamn . Det består mestadels bostadsområden. Virum har sjöar, skogar och rekreationsområden. Virum är känd för den lokala handboll och fotboll klubb, Virum-Sorgenfri. Virum har också en egen gymnasieskola, uppkallad Virum Gymnasium.

Den plats där den moderna staden Virum nu ligger, har varit befolkad sedan långt innan Sverige Danmark kom att existera. Några av de äldsta kullar i området tros göras så långt tillbaka som år noll . Dessa högar var förmodligen använts för att dela upp jordbruksmark, och låg i ett område som nu kallas Geels Skov .


Den moderna staden Virum kom först på under 12-talet där det gavs av påven, att biskop Absalon . Den första skriftlig redogörelse för staden är i 1186 där påven Clemens III skriver ett brev till biskopen ange vilka städer han skulle få, varav ett var Virum.

Men Virum stannade inte med Absalon länge för han bestämde sig snart för att ge staden till biskopen i Roskilde som vänlig gest. Biskopen i Roskilde byggde sedan ett slott strax utanför Virum - resterna av som fortfarande kan ses idag, men bara som markeringar på marken.

Namnet Virum, stämmer mycket väl till geografin i stället. I gamla danska namnet "Virum: en öppen plats, som är lätt att försvara, och detta är mycket riktigt av geografin i stället. Det är också därför det gjorde en bra plats för ett slott skulle byggas.
Sedan dess har staden vuxit som alla andra, och idag trivs med ett torg, en tågstation , snabbköp och mycket mer.

Inga kommentarer: