Borås.

Borås är en tätort (stad) i Västergötland och centralorten för Borås kommun. Borås är Sveriges 14:e största tätort med 63 441 invånare (2005).
Staden, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är bland annat känd för sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens forntida kringresande handelsmän, knallarna.
Centralstationen i Borås


Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1622. Under denna tid var det förbjudet att sälja varor utanför städers gränser utan att betala tull. Staden grundades för knallarnas skull, som bodde i bygden och som trots förbudet gick landet runt och sålde varor. Under 1500-talet var knallarna vanliga bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, sitt smide och sin träslöjd.
Våren 1620 skickades ett par representanter till kungen för att dessa skulle klaga på hur knallarna behandlades av de städer som låg runt om och för att ordna med ett sätt att få fortsätta med sin handel. Detta misslyckades dock när kungen uppmanade dem att upphöra med handeln. Skulle de fortsätta, skulle de behöva grunda en stad. Beslutet blev att en stad grundades runt kyrkbyn som kallades Torpa, kyrkan som idag kallas Carolikyrkan. Ett år därefter skickades representanter återigen till kungen för att de skulle försöka vinna stadsprivilegier åt staden. Men vid den tiden var kungen i Tyskland hos Maria Eleonora av Brandenburg, varför det dröjde två år innan staden slutligen fick stadsprivilegier. Då fick boråsarna rätt att driva handel var de ville bara de förtullat varorna i Borås.
Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Carolikyrkan är den äldsta byggnaden i Borås och den har överlevt alla bränder.
Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.
Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Borås anses som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.
Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970-, 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.