Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 7 september 2009

Buenos Aires. (republiken Argentina)

Buenos Aires är sedan 1880 huvudstad i republiken Argentina. Belägen vid Rio de la Platas södra strand, 2,8 miljoner invånare (med förorter 12,0 miljoner) (2001).


Stadens centrum utgörs av ett eget federalt distrikt som omges av provinsen Buenos Aires, vars huvudort La Plata ligger söder om Buenos Aires. Staden anlades 1536 av Spanjoren Pedro de Mendoza och fick namnet Nuestra Señora Santa María del Buen Aire (Vår Fru den heliga Maria av den goda brisen). Staden övergavs dock 1541 och grundades på nytt 1580. Först på 1700-talet började utvecklingen till en viktig hamnstad. 1776 blev Buenos Aires huvudstad i vicekungadömet Río de la Plata. Vid sekelskiftet 1800 uppgick befolkningen till 50 000 personer.

Buenos Aires ockuperades 1806 av brittiska trupper. Det spanska vicekungadömet förmådde inte att ingripa utan en folklig resning mot britterna skedde och staden befriades. Det blev inledningen till den argentinska självständighetskampen. Den 25 maj 1810, efter Napoleons invasion av Spanien, bildades den första oberoende regeringen i Buenos Aires. Självständigheten proklameras den 9 juli 1816 i en lagstiftande krongress i staden Tucumán i norra Argentina.

De första femtio åren av självständigheten präglades av våldsamma konflikter, både med grannländerna och mellan Buenos Aires och provinserna. 1853 fick Argentina en ny författning efter amerikansk förebild. Emellertid bröt sig Buenos Aires ur den föreslagna federationen vilket ledde till en väpnad konflikt som slutade med att Buenos Aires 1861 erövrade federationen och kom därmed att ingå i den igen. Med Bartolomé Mitres presidentskap 1862-68 inleddes den 70-årig period av stabilitet, civila regeringar och ekonomisk tillväxt som förvandlande Argentina till en av de rikaste nationerna i världen.

Samtidigt försköts den ekonomiska centrumet i Argentina till kusten och Buenos Aires och stadens enorma expansion inleddes. 1880 löstes de sista frågeteckerna om Buenos Aires status, och staden blev formellt Argentina huvudstad.
Den enorma jordbruksexporten och invandringen från Europa förändrade staden totalt och dagens stadsbild växte fram med breda boulevarder och imponerade byggnadsverk. 1913 invigdes Buenos Aires tunnelbana och 1914 hade befolkningen stigit till 1,5 miljoner. Under mellankrigsepoken byggdes nya skyskrapor och den snabba tillväxten fortsatta. På 1960-talet stabiliserades befolkningen i innerstaden till omkring 3 miljoner invånare.

Argentinas ekonomiska problem har inte gått spårlöst förbi, i synnerhet i ytterområdena har fattigdomen och utslagningen ökat även om en nytändning har börjat märkas det senaste året (2004). Som en följd av devalveringarna har staden sett en kraftig uppgång i turismen.
1987 fattade ett principbeslut om att avlasta Buenos Aires och skapa en ny huvudstad i Patagonien, inget har dock gjorts för att förverkliga det beslutet. Invånarna i Buenos Aires kallas porteños (betyder ungefär "den som bor vid hamnen". Den kvinnliga motsvarigheten är porteña).
Befolkningssammansättningen är i hög grad formad av 1900-talets massiva invandring till staden från i första hand Italien och Spanien. Detta märks även i den karakteristiska spanska som talas i staden. Därtill kommer en stor grupp mestiser (blandat spanskt och indianskt ursprung) samt betydande arabiska, judiska, irländska, kinesiska, japanska och koreanska grupper.

Inga kommentarer: