Livets hårda skola: Gyttorp.

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 9 februari 2011

Gyttorp.

Fotograf Kjell Eriksson:

Gyttorp är en ort belägen i Nora kommun , Örebro län , Sverige med 620 invånare under 2005. Idag är det främst känd för sina explosiva fabrik och Ralph Erskines typisk radhus. Det ligger vid sjön Vikern.

Gyttorp var troligtvis lösas under medeltiden som benämning antyder. Troligen innebörden av namnet är Gydhi's eller Gydha nya uppgörelsen.

Gyttorp nämns som Gyetorp i den äldsta beskattning listan för området från 1539. Ägaren till Gyttorp egendom och masugn på den tiden var trakten HÄRADSDOMARE Karl Nilsson. Han adlades 1561 av kung Erik XIV av Sverige . Hans vapensköld visade en ek blad. Detta gjorde Gyttorp egendom en herrgård för några decennier.

År 1858 explosiv fabrik byggdes intill vid sjön Vikern i Gyttorp. Vid första krut och senare nitroglycerin och dynamit framställdes. De sprängämnen användes främst för sprängning i gruvor. År 1915 denna Gyttorps Sprängämnes AB förenades med Alfred Nobel är företaget Nitroglycerin AB och i några år det nya bolaget flyttat all sin produktion till Gyttorp. Detta innebar att en ny modern fabrik byggdes i Gyttorp och runt den ett nytt stadsområde växte upp. Många privata hem byggdes och efter andra världskriget Nitroglycerin AB höll den brittiske arkitekten Ralph Erskine uppgiften att planera den nya moderna Gyttorp som har gett Gyttorp en mycket typisk arkitektur. 131 lägenheter samt affärslokaler och en skola byggdes mellan 1948-1961. Under 1950-talet explosiva fabriken sysselsatte mer än 800 anställda.
Idag explosiva fabriken ägs av det australiska företaget Orica och produktionen är koncentrerad till detonation system som NONEL som uppfanns av ingenjörer i Gyttorp under 1960-talet. Den en gång i alla aspekter dominerande fabrik som omkring 1980 hade 1600 anställda idag har en arbetsstyrka på mindre än en femtedel av den siffran.

Patroner har producerats i Gyttorp sedan 1908 under varumärket Gyttorp . Produktionen startades av Gyttorps Sprängämnes AB men är i dag tillverkas av företaget Gyttorp AB .