Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 7 februari 2011

Manzanares. (Spanien)

Manzanares är en flod i den spanska provinsen Madrid. Den rinner upp på södra sidan av Sierra de Guadarrama och har sin källa på 2010 m.ö.h. inom kommunen Manzanares el Real, flyter igenom Madrid och mynnar ut i Tajos biflod Jarama. Längd 85 km. I det övre flödet inom Manzanare el Real däms vattnet i Santillana-dammen som är en av Madrids vattentäkter genom Santillana-kanalen sedan 1971. Den har stora flöden under våren efter snörika vintrar i dess övre del men mycket lite vatten i början på hösten under torra år.
Floden fick sitt nuvarande namn på 1600-talet efter byn närmast dess källa. Tidigare var den känd som Río Guadarama.

Floden Manzanares har sin källa i närheten av Navacerrada bergspass i Guadarrama bergskedjan . Den övre avrinningsområde är skyddad som Parque Regional de la Cuenca Alta del Manzanares , ett naturreservat som är erkänt som ett biosfärområde av Unesco . Manzanares rinner i sydöstlig riktning från dess källa, och passerar genom den medeltida staden Manzanares el Real där det är uppdämd att bilda Santillana reservoar, en av de viktigaste vatten för huvudstaden. Floden tar sedan en sydlig riktning och går in i Monte del Pardo , ett ekologiskt värdefullt område i utkanten av Madrid.


Floden är kanaliserade där det passerar genom det bebyggda områden av staden. Som på 2009 ett projekt pågår för att ge flodstränder och andra anläggningar för Madrid boende. Manzanares skummar förbi den västligaste delen av staden och vidare nedströms fungerar som en skiljelinje mellan den gamla stadens centrum och Carabanchel och Usera stadsdelar i sydväst. Det är längs denna sträcka som passerar bredvid Atlético Madrid 's fotbollsplan, den Vicente Calderón . Floden lämnar staden vid dess sydligaste spets. Det gör en stark östra tur som tar den förbi byn Perales del Río och mot floden Jarama , i vilken det flyter nära sovstad i Arganda del Rey , slutar sin 83 km (51 mil) resa.

Floden Manzanares, även små och relativt oviktiga geografiskt, har haft en stor historisk betydelse på grund av sin nära relation till staden Madrid. Staden grundades av morerna som ett citadell med utsikt över floden i det nionde århundradet.
Floden är också med i många målningar från slutet av 18 till början av 19.-Tals målaren Francisco de Goya , som visar traditionellt klädda Madrilenos i aktiviteter som att dansa eller att ha picknick bredvid floden.

Manzanares var också en viktig försvarslinje för den republikanska krafter under belägringen av Madrid i spanska inbördeskriget , och många bunkrar kan fortfarande ses i närheten av byn Perales del Río.

Upplagd av Bengt kl. måndag, februari 07, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)