Exeter är en historisk stad i Devon , England. Det ligger inom ceremoniella länet av Devon, där det är residensstad liksom hemma hos landstinget . För närvarande det administrativa området har status som ett icke-storstads-distriktet , och är därför under förvaltning av landstinget. Staden ligger på floden Exe , cirka 37 miles (60 km) nordost om Plymouth och 70 miles (110 km) sydväst om Bristol . Enligt 2001 års folkräkning , befolkning under det året var dess 111.076, medan mitten av 2009 uppskattning var 118.800.
Exeter var den mest sydvästliga romerska befäst bosättning i Storbritannien . Dess Exeter Cathedral , grundades i början av 12-talet blev anglikanska vid tidpunkten för 16-talet reformationen .
Exeter har identifierats som en av de tio mest lönsamma platser för ett företag att bygga.
Det gynnsamma läget i Exeter, på en torr ås av mark som slutar i en sporre med utsikt över en trafikerad flod som var fiskrika och med bördig mark i närheten, tyder på att det skulle ha varit en sajt som var ockuperat tidigt.The upptäckten av mynt som daterar sig från hellenistisk tid i staden visar att det finns en uppgörelse som var handel med Medelhavsområdet så tidigt som 250 f Kr.
Det latinska namnet för Exeter, Isca Dumnoniorum ("Isca av Dumnones eller Devonians "), föreslår att staden var av keltiskt ursprung. Detta oppidum , (en latinsk term som betyder en viktig stad), på stranden av floden Exe fanns säkert före grundandet av romerska staden i cirka 50 e.Kr., men namnet kan ha föreslagits av en keltisk rådgivare till romarna snarare än av de ursprungliga invånarna på platsen.
Sådana tidiga städer, eller proto-städer, hade varit ett inslag i förromerska Gallien som beskrivs av Julius Caesar i hans Commentarii de Bello Gallico ("kommentarer om det galliska krig"), och det är möjligt att de fanns i grannlandet Storbritannien också. Isca kommer från en Brythonic keltiskt ord för strömmande vatten, som gavs till Exe och andra platser, till floden Usk som Caerleon i Monmouthshire står. Detta element är tydligt närvarande i den moderna walesiska namn för Exeter (Caer-wysg) och floden Exe (Afon Wysg). Romarna gav staden namnet Isca Dumnoniorum för att skilja den från Isca Augusta , modern Caerleon.
Stora delar av den romerska muren kvar, men de flesta av de synliga strukturen senare. De flesta av dess rutt kan spåras till fots. En betydande romerska bad komplexa grävdes på 1970-talet, men på grund av dess närhet till katedralen var det inte praktiskt möjligt att behålla utgrävningen för allmänheten. Exeter var också den södra startpunkten för Fosse Way Roman-vägen .
Mer än 1.000 romerska mynt har hittats i staden visar sin betydelse som handelsplats. Datumen för dessa mynt tyder på att staden var som mest välmående under första hälften av det fjärde århundradet. Men inga mynt daterade efter AD 380 har nästan hittats, vilket tyder på en snabb nedgång.
Efter romarna lämnade Storbritannien i början av 5th århundradet ingenting är känt i Exeter i ungefär 270 år, fram till omkring 680 när ett dokument om Bonifatius rapporter om att han var utbildad vid Abbey i Exeter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar