Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 15 maj 2011

Houten. (Nederländerna)

Houten är en kommun i Nederländerna , i provinsen Utrecht . Den förväntade befolkning år 2015 kommer att vara 50.000.


Kommunen består av följande städer:
Houten (invånare 38.062)
'T Goy (inv 606 år 2002)
Schalkwijk (inv 1946)
Tull sv 't Waal (inv 665)

Den största staden i kommunen är Houten , en pendlare stad ca 9 km sydost om Utrecht . År 2010 hade staden den 47,952 invånare. Det bebyggda området var 5,08 km ², och innehöll 11.486 bostäder. Den något större statistiska distriktet Houten hade en befolkning på cirka 39.100 under 2004.

Resterna av en romersk villa har påträffats i den gamla stadskärnan i Houten, synliggöras i en gata mönster. Det brukade vara en romersk villa på den platsen. Denna byggnad upptäcktes på femtiotalet. Under medeltiden Houten tog form som ett landsbygdscentrum. Det område av kommunen Houten delades i den så kallade gerechten "(distrikt). Namnen på dessa områden är fortfarande i bruk: Schonauwen, Wulven, Waijen, Heemstede.

Många inslag i dagens Houten är påminnelser om dess historia. Framträdande i den gamla stadskärnan "Het Oude Dorp" är den romersk-katolska kyrkan (1884) och den protestantiska kyrkan (1563). Den första redovisningen av denna kyrka är från nionde århundradet, de äldsta delarna av kyrkan är troligen från det elfte århundradet. En annan framträdande byggnad är restaurang / cafe 'De Engels, som redan nämnts på 16-talet som en krog.

Tidigare tillfartsvägar till gamla centrum är fortfarande igen på deras namn, såsom "Odijkseweg" och "Loerikseweg". Houten hade många fruktträdgårdar, men få har överlevt.

Modern Houten började ta form under de senaste årtiondena av 20-talet (1966-1993). Det utsågs en "Groeikern" - ett centrum för tillväxt - för att möta behoven hos den växande staden Utrecht. År 1979 byggandet av 10.000 bostäder påbörjats och befolkningen växte från 4.000 till mer än 30.000 på nittiotalet.

Fram till år 2012 har omkring 7.000 nya hus byggs i Houten-Zuid, enligt samma urban design principer som de befintliga Houten-Noord, men med vissa skillnader. Kroppen av vatten i öster är stor i jämförelse med vatten organ i de gamla delarna av Houten. Den femkantiga gröna zonen i Houten-Zuid allomfattande centrum skiljer sig från GreenZone i Houten-Noord, som löper genom hela staden i en linjär struktur, med parker i vardera änden. En annan skillnad är att på vissa ställen bilar delar vägen med cykelbanor.

Inga kommentarer: