Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 15 maj 2011

Rundvik.

Rundvik är en tätort i Nordmalings kommun.
Rundvik ligger invid Bottenhavet cirka 7 kilometer söder om Nordmaling. I Rundvik bodde 911 personer år 2005. I samhället finns skola för årskurs 1-6, förskola, daghem, småbåtshamn, sporthall, fotbollsplan, terrängspår, skidspår, pulkbacke, kyrka, restauranger, närlivs, servicehus och samlingslokal med biograf.

Innan sågverket Nordmalings Ångsågs AB startade fanns vid platsen endast en fiskeplats, som kallades för Ronviken. Arbetarbostäder och egnahem byggdes nära fabriken. Befolkningen ökade tillsammans med företagens behov av arbetskraft och Rundvik var municipalsamhälle åren 1936-1964. Samhället hade sin största befolkning på nästan 1 500 invånare år 1950.

Nordmalings Ångsågs AB bildades 1861 och startade produktionen 1863. 1891 moderniserades sågen och fick två nya ångmaskiner. Vid sekelskiftet 1900 bodde runt 600 personer i Rundvik varav ungefär 200 arbetade på sågen.[3] NÅAB moderniserade sågverket igen 1921 och överlevde den så kallade sågverksdöden på 1920-talet, då många sågverk ersattes av massafabriker.

Grosshandlare Carl Wikström som var huvudägare i sågverket letade efter alternativa verksamheter. Han skaffade sig licens på att tillverka träfiberskivor enligt den patenterade masonmetoden som uppfanns av William H Mason 1925. År 1929 startades Masonitefabriken av Wikström. Fabriken utvecklades och produktionen ökade och var som mest 70 300 ton år 1970. 1966 fick masonitefabriken namnet Masonite AB. 1982 gick den samman med Swanboards och ingick därmed i koncernen Rotneros när koncernen senare begärde sina fiberskivfabriker i konkurs. Fabriken i Rundvik fortsatte dock med nya ägare och återigen under namnet Masonite AB. Sedan sommaren 2006 ingår Masonite AB i den norska koncernen Byggma ASA.

Inga kommentarer: