Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 21 maj 2011

Molenstede. (Belgien)

Molenstede är en by i belgiska provinsen Vlaams-Brabant och en kommun av Diest .

Molenstede Kommunen ligger i den extrema nordöstra delen av provinsen Vlaams-Brabant . Både provinsen Antwerpen och provinsen Limburg är kortare än fem kilometer från byns centrum.


Här är övergångszonen mellan Zuiderkempen , söder om Antwerpen och Limburg och Hageland , som är längre söderut och österut. Molenstede hör administrativt till staden Diest , som ligger på stranden av Demer . Molenstede själv ligger längs bäcken "Black water", som hör till Demer Basin. Byn ligger vid foten och dels på sluttningarna av berget Blow, och Kalenberg Grasbos.

Molenstede sedan 1977 hör administrativt till Diest , en stad med 22.560 invånare (2004/01/07). Byn är endast försedd med en huvudväg: Nord-Syd kör N127 (Turnhoutsebaan) från Diest till Veerle . Byn har även en liten population (över 3000) men en samlingslokal och en skola.

Den tysta och trädbevuxna karaktär av byn och nära Diest ledde till skapandet av bostadsområden (även kallad en miljon kvartal) i skogarna på södra sluttningar (t.ex. de bostadsområden villaområden Grasbos, Kalenberg och Eikelenberg). I söder och väster om byn under 2005 fortfarande visas olika gårdar, även om de nu inte längre bara om bostadsområden (dessa områden är Ungern Street, Meadow Gäss och Mountain Band). Detta fenomen uppstår på grund av suburbanization antar Diest.

Den 9 september var 2007 invigdes i byn torget en staty skapad av lokala skulptören Peirelinck januari. Dessutom ett rikt föreningsnätverk Molenstede med Yahoo Heemkring Molenstede, volleyboll Molenstede, The Golden Karp Fiske Club, KWB Molenstede, Turn Circle Don Bosco Fotboll VVV, Chiro Molenstede, National Guild, och mycket mer! Kungliga Fanfare St Amand vänner i över hundra år angav tonen. Lokala Heemkring Heemkundig ut en tidskrift "Molenstede i Rampljuset" kallas.

Upplagd av Bengt kl. lördag, maj 21, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)