Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 9 maj 2011

Rieti. (Italien)

Rieti är en stad och comune i Lazio , centrala Italien , med en befolkning på ca 47.700. Det är huvudstad i provinsen Rieti .


Stadens centrum ligger på en liten kulle, befallande en bred slätt vid södra kanten av en gammal sjö. Området är nu den bördiga avrinningsområde Velino floden .

Endast små Ripasottile och Cantalice sjöar återstår av den ursprungliga stora.

= Skapa var ursprungligen en viktig plats i Sabine nationen.

Efter romerska erövringen, som utförts av Manius Curius Dentatus i slutet av 3: e århundradet före Kristus, by blev en strategisk punkt i den tidiga italienska vägnätet dominerar "salt" spår (känd som Via Salaria ) som länkade Rom till Adriatiska havet genom Apenninerna.

Curius Dentatus dräneras en stor del av sjön genom att göra Velino en FLODARM av Nera floden. Det breda yta som upptas gång vid sjön förvandlats till en bördig slätt. Efter romerska seder, var landet uppdelat i egenskap torget kolonilotter. Själva staden genomgick en betydande utveckling, som omorganiseras i typisk romersk stadsmiljön standarder (t.ex. två rätvinkliga vägar utgör boplatsens ryggrad) och var befäst med starka murar. En stenbro lades över Velino floden, och en stor viadukt byggdes för att föra in varor från Salaria vägen direkt till Rieti södra dörr.

Roman = Skapa emot ett stort antal nämner i latinsk litteratur, tack vare den blomstrande mark, sina värdefulla tillgångar, och en del egenheter i omgivningen (såsom vandrande öar och ihåliga-subsurfaced fält). Cicero, till exempel, beskriver spänningar mellan = Skapa och Interamna (Terni) efter sjön dränering, och hänvisar till landet hus (villae) att hans vän Q. Axius ägs slätten.

Efter nedgången i västromerska riket Rieti är förstörd av barbarer, men aldrig upphört att vara en viktig gastaldate under Lombard dominans, som en del av hertigdömet Spoleto . Enligt Franks var det län kapital. Det plundrades av saracenerna i 9 och 10-talet och av den normandiska kungen Roger II av Sicilien i 1149.
Staden byggdes med hjälp av romerska comune , och från 1198 var också en fri, av Guelph orientering, med en Podestà av sina egna.
Som en favorit påvlig plats, var Rieti platsen för viktiga historiska händelser: Constance av Hauteville gifte sig här genom fullmakt kejsaren Henrik VI 1185). ( Karl I av Anjou kröntes i Apulien, Sicilien och Jerusalem av Pope Nicholas I i 1289. påven Gregorius IX firade kanoniserade St Dominic i Rieti (1234).

Efter den påvliga stolen hade flyttats till Avignon , var Rieti erövrades av kungen av Neapel, medan inre kamp mellan Guelfer och Ghibellines bröt ut. I 1354 var det vunnit tillbaka av kardinal Albornoz , och det senare blev ett feodalt seignory av Alfani familjen inom Kyrkostaten .

Mer av den omgivande slätten tömdes i det följande århundradet, men detta ledde till konfrontation med angränsande Terni .
Rieti var provins huvudstad i Kyrkostaten 1816 till 1860. Efter Italiens enande , var det ursprungligen en del av Abruzzi , som är fogat till Lazio 1923. Det blev provinshuvudstaden den 2 januari 1923.

Inga kommentarer: