Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 23 november 2009

Dublin. (Irland)

Dublin (IPA: [dʌblɪn], [dʊblɪn] eller [dʊbəlɪn]; iriska: Baile Átha Cliath, IPA: [bˠalʲə a:ha klʲiəh] eller [bˠɫaː cliə(ɸ)]) är den största staden på Irland och huvudstad i Republiken Irland. Den är belägen nära mittpunkten på Irlands östkust, vid mynningen av floden Liffey och i mitten av grevskapet Dublin. Dublin grundades som en vikingabosättning och har varit Irlands viktigaste stad sedan medeltiden. Idag är Dublin Irlands ekonomiska, administrativa och kulturella huvudstad, och är en av Europas snabbast växande huvudstäder.
Vid en intervju 2003 gjord av BBC tillfrågades 11 200 invånare i 112 stads- och jordbrukssamhällen om vilken som var den bästa huvudstaden. Dublin röstades fram som den bästa i Europa att bo i, och Irland som det bästa landet i Europa. Dagens irländare härstammar ifrån olika bosättare. De första som sägs ha landstigit på ön var skotska jägare, vilka sedan följdes av stenåldersjordbrukare och herdar 3000 år f.Kr. Kelterna, som kom några hundra år f.Kr, är dock de man förknippar mest med dagens befolkning.432 e.Kr landsteg skyddshelgonet S:t Patrick, som med ett treklöver som symbol för den kristna treenigheten, lät kristna hela landet. På 1100-talet, 300 år efter vikingarna ockuperade ön, tog engelsmännen över makten, vilka hade ett starkt tag över Irland under en längre tid. Trots att irländarna blev en självständig stat på 1500-talet, fortsatte striderna mellan dem, som nu identifierade sig med katolicismen och engelsmännen, som var protestanter. På 1600-talet koloniserades Irland av britter såväl som skottar, vilka trängde undan katolikerna och stiftade diskriminerande lagar mot dem. Nu uppstod även problemet kring Nordirland.På 1790-talet lättade engelsmännen på förtrycket och 1801 ingick länderna i en union med varandra. Kampen om total frihet fortsatte och armén IRA drev fram till 1921 ett krig mot engelsmännen. Irland blev självständigt medan Nordirland fortfarande tillhörde Storbritannien, på begär av den protestantiska majoriteten där.1960 utbröt krig mellan protestanter och katoliker på Nordirland och IRA grep in. Brittiska trupper anslöt. 1973 gick både Irland och England med i EG, men ett fredsavtal skrevs inte på förrän den 10 april 1998. Ett Nordirland med ett parlament bestående av både katolska och protestantiska partier blev verklighet men förhållandet mellan grupperna är idag fortfarande känsligt.Irland är en republik med en president som väljs på 7 år. Denne får sitta i högst två mandatperioder. 1990 valdes Mary Robinson som Irlands första kvinnliga president. Den nuvarande presidenten heter Mary McAleese och tillträdde posten 1997 efter Robinson.

Bengt-Livethrdaskola.Blogspot.com

Upplagd av Bengt kl. måndag, november 23, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)