Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 1 december 2010

Daugavpils. (Lettland)

Daugavpils (uttalas [daʊɡaʊpils] är den näst största staden i Lettland. Den ligger cirka 230 km sydost om den lettiska huvudstaden, Riga, på stranden av floden Daugava, från vilken staden fått sitt namn. Daugavpils betyder bokstavligen "Castle på Daugava." Daugavpils har ett gynnsamt geografiskt läge eftersom det gränsar Vitryssland och Litauen (sträckor 33 och 25 km respektive). Den ligger cirka 120 km från den lettiska gränsen mot Ryssland. Daugavpils är en stor järnvägsknut och industrin centrum.

Staden omges av många sjöar och naturreservat.

Stadens historia började 1275 när Dünaburg slott byggdes av Livländska orden 20 km uppför floden Daugava där Daugavpils är nu beläget. År 1561 blev det en del av det polsk-litauiska samväldet (se: hertigdömet Livland) och år 1566 blev huvudstad i Inflanty Län, som existerade fram till Polens första delning. År 1577, slottet var Dünaburg tillfångatogs och förstördes av ryska tsaren Ivan den förskräcklige. Samma år, nya slottet var en inbyggd 20 km nedströms. I 1582 Daugavpils fick Magdeburg stad rättigheter. I den 17-talet, under det rysk-svenska kriget inleddes genom Alexis av Ryssland, ryssarna erövrade Daugavpils, att döpa om staden Borisoglebsk och kontrollerade regionen i 11 år, mellan 1656 och 1667. Ryssland tillbaka området till Polen efter fördraget i Andrusovo.

Från 1784 och framåt, staden hade en stor och aktiv judiska befolkning bland vilka tänkte ett antal framstående personer. Enligt ryska folkräkningen 1897, av en total befolkning på 69.700, numrerade judar 32.400 (så cirka 44% procent).
Som en del av ryska imperiet staden hette Dvinsk (1893-1920). Staden döptes Daugavpils 1920 som en del av en oberoende Lettland. Staden var platsen för slaget vid Daugavpils 1919 till 1920. Daugavpils var en del av Sovjetunionen mellan 1940-1941 och 1944-1991, och ockuperades av nazisterna mellan 1941-1944. Nazisterna inrättade Daugavpils Ghetto där stadens judar tvingades leva. Under det kalla kriget var det platsen för Lociki flygbas, 12 km nordost om staden själv. Politiska mord är sällsynt i Daugavpils med ett undantag, det brutala mordet på vice borgmästare Grigorij Nemtsov som sköts till döds på fredag 16 april, 2010 i centrum av staden, i dagsljus.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, december 01, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)