Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 2 december 2010

Legaspi. (Filippinerna)

Legazpi City (Bikol: Ciudad Nin Legazpi, Filippinska: Lungsod ng Legazpi) är ett förstklassigt stad och huvudstad i provinsen av Albay, Filippinerna. Med 179.481 invånare enligt 2007 års folkräkning, är det den största staden i Bicol regionen i termer av befolkning, dock inte i landyta. Det är också det regionala centret i Bicol regionen.

Beläget i den geografiska mitten av halvön och mellan de två ö provinserna Catanduanes och Masbate, City är Legazpi den sydligaste ändpunkten av den filippinska nationella järnvägarna stambanan söder, även om det kommer att förlängas till Matnog i Sorsogon. Det också tjänster havsgående fartyg genom sin port.

Staden är den kyrkliga säte i stift i Legazpi, och de flesta av dess invånare är katoliker.

Legazpi uppkallad efter Miguel López de Legazpi, den spanska conquistadoren som erövrade den filippinska öarna år 1565, och vars efternamn kommer från Legazpi, en stad i Guipuzcoa, Spanien.

Legazpi grundades av forntida bosättare i den gamla Barangay av Sawangan på området för Gat Ibal, en chef som styrde Albay. Sprid i små grupper av hyddor gjorda av Nipa och rotting, ockuperade liten bosättning en rekrytering av låg och sumpig mark kallas Banuang-gurang eller Binanuahan, vilket innebär gamla stan eller plats där en stad byggdes. Den inhemska namn Sawangan var en korruption av Sabang, vilket innebär naturlig brygga bildas av vattnet i havet. Den byggdes på mangroveträsk, som en gång kantade sin magnifika djupvattenhamnen. I 1587 började Franciscan munkar i Doctrina av Cagsawa att omvandla reglering av kristendomen, år 1616, förvandlade de det till en separat stad och socken kallas Albay. Dess första kyrkoherde byggde ett litet kapell och etablerade "Mission de San Gregorio Magno de Sawangan".

Vulkanen Mayon Volcano den 1 februari 1814 lämnade en bred sträng av förstörelse på två århundraden av framsteg. Det tvingade även invånarna i staden att evakuera till Taysan (då känd som Makalaya). De bosatte sig slutligen i Taytay (nu Bagumbayan) som en följd av den dekret av Gobierno Superior utfärdades den 1 oktober 1829 om förbud mot bildandet av en annan stad. År 1818, Sawangan då redan känd som staden Albay skildes från Cagsawa och blev huvudstad i Partido de Ibalon (det gamla namnet på Albay provinsen).

Några av människor är dock kvar i gamla stan och började på nytt som en Barrio. I stället för de tidigare skyddshelgon, S: t Gregorius den store, som också hade överförts till Albay antog de St Raphael ärkeängeln och förvandlade Ermita in i en kyrka. De återfick äntligen sin gamla status men aldrig ändrat namnet på den plats som Albay Viejo eller Banwang Daan. Även efter sin självständighet i 1856, kallade det "Binanwahan" som betyder den tidigare platsen för en stad. I sin kamp för självständighet som tog 21 år, sökte de stöd av spanjorerna som bor i staden och som ett tecken på tacksamhet för deras hjälp, de lätt accepterat namnet Legazpi för staden föreslås av spanjorerna av uppfyllandet av deras insatser att föreviga minnet av Adelantado Don Miguel López de Legazpi. Ett kungligt dekret daterat den September 22, 1856 gav officiellt namn Legazpi till Gamla Albay, och med visitas av Lamba, Rawis och Bigaa gjorde det till en självständig stad. Den invigdes den 23 oktober 1856 med Lorenzo Hac som första valbara gobernadorcillo och Rev Camilo Abainza som tillförordnad kyrkoherde.

Nu självständiga och blandas med framsteg och välstånd är uppnått, var Legazpi deklarerats av Royal Cedula 18 maj 1872 öppet för världshandeln.

Legazpi först blev en stad under Becerra lagen av 1892. Det utgjorde kommunerna Legazpi, Albay Nuevo och Daraga i Ayuntamiento de Albay. Den första uppsättningen av tjänstemän - Alcalde, Teniente de Alcalde, Sindico, Secretario och Regidores (kommunalråd) - tillträdde 1898. Med den amerikanska ockupationen år 1900, var staden upplöstes. Vid återställandet av fred, var de tre städerna återupprättas och år 1908 blev kommunen Albay, provinshuvudstaden i Albay. År 1922 var staden Daraga separerade från huvudstaden. Legazpi blev en stad för andra gången den 18 juli, 1948, då Daraga och Legazpi samman till utgör dess territorium enligt republiken lag nr 306. Med återskapandet av de två kommunerna, var staden upplöstes den 8 juni 1954.

Slutligen, den 12 juni 1959 blev Legazpi en stad för tredje gången under RA 2234. Förändringar har gjorts under RA 5525. Presidentdekret 125 utfärdat den 23 februari, förklarade 1973 staden Daraga som en del av territoriell behörighet över staden. Detta dekret, emellertid, inte genomförts med uppkomsten av den integrerade rekonstruktionsplan, som gällde omstrukturering av den lokala regeringar.

Staden gick genom räder av holländska och muslimska pirater före ankomsten av de spanska och var en skräckinjagande syn på en mycket blodig strid under Fil-Am krig och andra världskriget. Monumentet vid korsningen av Quezon och Rizal Streets byggdes för att fira segern över filippinska soldater av amerikanska styrkor 1900.

Under 1941 och 1942, landad japanska trupper och ockuperade Legazpi City.

1945, och filippinska frigörelse styrkor som stöds av Bicolano gerillan befriade amerikanska Legazpi City från japanska kejserliga styrkorna under andra världskriget.

Inga kommentarer: