Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 16 juli 2009

Lejon.



Lejon (Panthera leo), (sanskrit/hindi: siṃha) är en art i släktet Panthera som tillhör familjen kattdjur. Den lever i motsats till andra kattdjur i flockar. Ett av de viktigaste kännetecken är hanarnas man. Lejon förekommer idag i Afrika och i den indiska delstaten Gujarat. Efter tigern är lejonet det näst största djuret i familjen kattdjur och samtidigt den största landlevande predatorn i Afrika. En vuxen lejonhanne har en kroppslängd som ligger mellan 190 och 250 cm och en höjd vid skuldran omkring 123 cm. Därtill kommer en ca en meter lång svans. Den genomsnittliga vikten för vuxna hannar ligger vid 225-272 kg. Största lejonet som hittats i det vilda vägde 318 kg. Honor är med en kroppslängd mellan 140 och 175 cm och en skulderhöjd vid 100 cm samt en svanslängd av 85 cm. Vikten för vuxna honor ligger mellan 120 och 182 kg. De största lejonen lever i södra Afrika och de minsta i Asien. Vuxna hannar i djurparker och på cirkus kan, tack vare bra skötsel, väga upp till 350 kg. Den tyngsta Lejonhanen på rekord var Simba, som levde i England på Colchester Zoo året 1970, han vägde hela 375 kg.Lejon har en kort päls som är sandfärgad eller lite mörkare. Undersidan och benens insida är alltid ljusare. Hannar har dessutom en man som är mörkbrun eller svart, ljusbrun eller rödbrun. Manen räcker från kinderna över skuldran och går ibland till bröstet eller buken. Manens form och färg skiljer sig inte bara mellan olika individer utan även mellan olika livsperioder av samma individ. En lång och mörk man är ett tecken för ett livskraftigt djur. Undersökningar med uppstoppade lejon har demonstrerat att honor föredrar hanar med lång man. Andra undersökningar har visat att manen kan vara ett skydd i kyligare områden. Den skyddar även mot slag och bett när hannarna strider. Unga hannar saknar man och först efter fem år är den fullt utvecklad.
Unga lejon har mörka fläckar på kroppen, men dessa bleknar under första levnadsåret. Bara i enstaka fall har även vuxna djur fläckar, men dessa är ganska otydliga. Liksom hos tigrar finns ibland lejon som har vit päls. Dessa är inga albinodjur utan djur med en särskild gen som styr pälsfärgen.Ibland förekommer berättelser om melanism hos lejon, alltså svarta individer, men hittills finns inga bevis för dessa skildringar.
I viltreservatet Timbavati i Sydafrika dök vita lejon (en spontan mutation) upp på 1970-talet.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, juli 16, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)