Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 30 juli 2009

Staffanstorp.

Staffanstorp är en tätort och centralort i Staffanstorps kommun. Staffanstorp är den folkrikaste tätorten i Skåne, och den tredje folkrikaste i Götaland, som aldrig har haft stadsrättigheter. Ortens namn är gammalt och första anteckningen om namnet finns 1304, då som Stafnsthorp. Förleden är sannolikt inte namnet Stefan/Staffan utan det gamla danska mansnamnet Stafn. Byns namn förvandlades sedan i dagligt tal till Stanstorp. När järnvägsstationen i byn öppnades 1875 döptes den till Staffanstorp som var 1800-talets vanligaste kartnamnsform för byn. Syftet var att undvika en förväxling med Stanstorp i Bosjökloster.
I tätorten finns Brågarps kyrka som är uppförd under 1100-talet.
År 1885 öppnades en sockerfabrik i Staffanstorp, något som sedan präglat orten. Staffanstorp var tidigare en järnvägsknut där järnvägsförbindelserna mellan Malmö och Simrishamn respektive Trelleborg och Lund möttes. På 1950-talet ökade inflyttningen radikalt och ortens invånarantal flerdubblades under de närmaste två påföljande decennierna. Under 1990-talet sköt tillväxten i höjden igen.
1857 fick Staffanstorps Gästgivargård sina gästgivarättigheter.
Sveriges hittills enda tågrån genomfördes den 18 mars 1907 på linjen mellan Staffanstorp och Djurslöv. Den äldre bebyggelsen i Staffanstorp är i huvudsak koncentrerad längs med Malmövägen, Södra Lundavägen, Valhallavägen och Järnvägsgatan. Området vid den gamla järnvägsstationen utgjorde tidigare tätortens centrum med kommunhus, post och telestation. I dess närhet finns även ortens Gästgivaregård och det gamla polishuset samt det så kallade Sockerbruksområdet med bevarade byggnader och ett stort parkområde. Bebyggelsen är i huvudsak uppförd med tegelfasader i rött och gult som i vissa fall är putsade.
Den nya bebyggelsen i tätorten består till största delen av villor och radhus men inslaget av flervåningshus har under innevarande decennium ökat på ett påtagligt sätt.
Den sydliga delen av samhället består till större delen av villabebyggelse men även högstadieskolan Hagalidskolan med intilliggande idrottsanläggning samt ett område i Önsvala med företag och försäkringskassa. Den nordliga delen innehåller ortens ombyggda centrum med flerbostadsbebyggelse, handel och service och i övrigt villa- och radhusbebyggelse. I norr ligger även ett av samhällets större hyreshusområden, Åkershus. Centralt i Staffanstorp ligger högstadieskolan Centralskolan i nära anslutning till parkområdet Balders Hage. Där finns även bebyggelse för äldreboende samt konsthall, bibliotek och vårdcentral.
Under 1990-talet påbörjades ett omfattande byggnadsprojekt i Staffanstorp där de centrala delarna längs Storgatan byggdes om med skånsk/dansk karaktär. Genom bomässan Bo 97 uppmärksammades utbyggnaden i centrum och ett nytt bostadsområde etablerades i öster.
Utbyggnaden av tätorten med nya bostadsområden pågår kontinuerligt.

Inga kommentarer: