Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 24 juli 2009

Luleås historia.

Strax efter istiden kommer de första människorna Redan för ca 7 000 år sedan kom de första människor hit. Hundratals lämningar från stenåldern har hittats inom kommunen, bl a vid Näverberget i Måttsund och Unby-Råberget nära Selet. Människorna kom troligen från öster, via Finland.

Området koloniseras av kungen och kyrkanLuleå - eller Lulu - har samiskt ursprung och kan uttydas "östligt vatten". Namnet förekommer för första gången i ett dokument 1327. Där berättas att en fyrmannagrupp 1327 med ärkebiskopen Olof i Uppsala i spetsen tilldelats Lule älvdal. Efter stridigheter mellan Sverige/Finland och Novgorod/Ryssland om var gränsen skulle gå startade svenska kronan och kyrkan en "kolonisation" i norr. Avsikten var att området skulle bebyggas och uppodlas. Luleå hade dock varit befolkat sedan förhistorisk tid och troligtvis förekom jordbruk redan då. Området ovanför Skellefteå hade emellertid varit ett ingenmansland och i och med att svenska kronan och kyrkan visade sin närvaro i kustlandet införlivades området i det svenska riket. Den enastående kyrkan i Gammelstad byggdes under 1400-talet.

Luleå stad grundas och flyttas till sin nuvarande platsI mitten av 1400-talet utgjorde Luleå socken en omfattande yta på över 4 200 km2. Området sträckte sig ovanför lappmarksgränsen med Jokkmokk och Gällivare inkluderade. Med tiden minskade Luleå när områden avsöndrades. Luleå stad grundlades kring medeltidskyrkan i Gammelstad 1621. Luleå kom att bli en betydande handelsstad på sydligare hamnar, främst då Stockholm, med fiske som huvudnäring. På grund av den kraftiga landhöjnignen måste stan redan 1649 flyttas en mil till sin nuvarande plats.

Krig och ryska härjningar- hinder i Luleås utveckling Utvecklingen gick långsamt i den nya staden och ännu i slutet av 1700-talet hade Luleå endast bykaraktär. Luleå drabbades hårt av stormakttidens krig, senare också av ryska härjningar. Staden drabbades också av svåra bränder. Carl von Linné besökte kommunen på sin lappländska resa 1732 och drack brunn i Gammelstad. Han beskrev Luleå som en by om än skön.

Industriell verksamhet kommer igångNär Luleå återhämtat sig från stormaktstidens krig började en snabb befolkningstillväxt. En stor del av befolkningen försörjde sig på jordbruket och missväxter slog hårt. Under 1830-talet led en stor del av Luleåborna nöd och ett antal hjälpaktioner kom till stånd utifrån. Karl Fredrik Liljevalch satsade pengar i en varvsindustri och ville frigöra den lokala skaparkraften. Efter honom kom fler, bl a Christian Gültzau som även han byggde upp ett varv och producerade högklassiga fartyg. Med nya kunskaper utvecklades och effektiviserades också jordbruket under denna tid och Luleåbygden upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt.

Luleå utvecklas mot ett modernt samhälle Under 1800-talets senare hälft inträffade en rad betydelsefulla händelser i Luleås historia. Länsstyrelse och landshövding flyttades till Luleå 1856 och staden fick sitt första lasarett några år senare. Ett nytt rådhus upprättades, den första banken öppnades 1857 och den första telefonledningen installerades 1883. På Altappen byggdes en såg och ett järnverk, den första verkliga storindustrin i länet, den brann dock senare ned. 1888 invidges malmbanan till Gällivare och 1894 fick Luleå anknytning till Norra stambanan och en reguljär ångbåtsförbindelse med Stockholm upprättades. Förändringar inom näringslivet bildade nya sociala klasser vilket resulterade i strejker, facklig organisering och en politisk medvetenhet.

Luleå - "Stål- och hamnstaden"Under 1900-talet ersattes jordbruket alltmer med industriell verksamhet. Flera försök att förädla lapplandsmalmen gjordes och med malmbanan kunde Luleå järnverk i Karlsvik invigas 1906. Dess historia blev kort. På 1940-talet byggdes Norrbottens järnverk upp, numera SSAB Luleå, och fick en avgörande betydelse för Luleå och hela länet. Luleå blev allmänt känd som "stål- och hamnstaden". Utvecklingen och expansionen under 1800- och 1900-talet har gjort Luleå till Norrbottens ledande stad.

Dagens LuleåDagens Luleå är resultatet av en kommunsammanslagning 1969. Då blev Luleå stad, dagens Nederluleå och Råneå en storkommun på 1810 km2. Idag har Luleå ca 72 000 invånare och har utvecklats till ett teknologiskt centrum i norr. De viktigaste hörnstenarna är metallurgi, utbildning och forskning samt goda kommunikationer. I Luleå finns flera företag som hör till de världsledande inom sin gren, bl a Plannja, SSAB och Erisoft. Luleå har även utvecklats till en stad som kan erbjuda ett rikt kulturliv, ett stort utbud på fritidsaktiviteter och mycket mera som gör Luleå till en trivsam stad att leva i.

Upplagd av Bengt kl. fredag, juli 24, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)