Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 10 september 2009

Ottawa. (Kanada)

Ottawa är huvudstaden i Kanada. I Ottawa bor det både engelsk- och fransktalande. I södra och västra delen Ottawa är andelen engelsktalande högre, medan andelen fransktalande i östra och norra Ottawa. Totalt sett utgörs befolkningen i Ottawa av 49,3 % engelsktalande, 32,4 % fransktalande samt 17,6 % som talar andra språk, huvudsakligen invandrare. av befolkningen. Ursprungligen hette staden Bytown, och den fick sitt nuvarande namn 1855. Den 31 december 1857 bestämde Viktoria av England att Ottawa skulle bli Kanadas huvudstad.
Turismen är viktig för Ottawa och staden har många populära museer. En turistattraktion på vintern är skridskorinken på Rideaukanalen som då temporärt blir världens längsta skridskorink med sina 7,8 kilometer.
De största universiteten i Ottawa är det tvåspråkiga University of Ottawa/Université d'Ottawa samt Carleton University. Staden, City of Ottawa, har 812 129 invånare (2006) på en yta av 2 778,13 km². Stadsgränsen inkluderar flera tätorter varav de största är Ottawa med 648 480 invånare (2006) och Kanata med 85 112 invånare (2006). Dagens stadsområde (utom Cumberland Township i öster) var ursprungligen Carleton County, som ersattes av Regional Municipality of Ottawa-Carleton 1969 och därefter den sammanslagna staden Ottawa 2001.
Ottawas urbaniserade område, Ottawa-Gatineau Urban Area, har 860 928 invånare (2006) på en yta av 512,29 km². Området sträcker sig in över gränsen till Quebec och området runt Gatineau på den andra sidan Ottawafloden. Hela storstadsområdet, Ottawa-Gatineau Census Metropolitan Area, har 1 130 761 invånare (2006) på en yta av 5 716,00 km². Ottawa ligger på Ottawaflodens södra sandbank. Den äldsta delen av staden, inklusive vad som återstår av Bytown, kallas Lower Town och inkluderar området mellan kanalen och floderna. På andra sidan kanalen i väst ligger Centretown (centrum) som är stadens finansiella och kommersiella centrum. Mellan centrum och Ottawafloden ligger Parliament Hill där många av stadens regeringsbyggnader ligger.
Centralorten sträcker sig relativt långt i ostlig, västlig och sydlig riktning från centrum, och inkluderar de tidigare städerna Gloucester, Nepean och Vanier, den tidigare byn Rockcliffe Park och förorterna Manotick och Orléans. Utanför Ottawas tätort ligger Kanata, som är en sammansättning av staden Kanata och byn Stittsville. Det finns också flera tätorter som ligger en bit bortom huvudstaden men som ingår administrativt i staden Ottawa.
På andra sidan om Ottawafloden, som bildar gränsen mellan Ontario och Quebec, ligger staden Gatineau med vilken Ottawa bildar ett av landets folkrikaste storstadsområden med över en miljon invånare.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, september 10, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)