Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 29 april 2010

Perth. (Australien)

Perth är en stad i Australien. Perth är huvudort och största stad i delstaten Western Australia samt Australiens fjärde största stad (efter Brisbane). Området där Perth nu ligger bosattes av aboriginer från noongarstammen för cirka 40 000 år sedan. Européer anlände för första gången 5 januari 1697 under ledning av flamländaren Willem de Vlamingh via ön Rottnest, där de landstigit månaden innan. Floden som Perth nu ligger vid lät de Vlamingh döpas till Svanfloden (på engelska sedermera Swan River) efter dess svarta svanar. Sällskapet seglade vidare efter att förgäves försökt kontakta urinvånarna i sökandet efter överlevande från Ridderschap van Hollants förlisning 1694.
1829 tog Charles Howe Fremantle området i besittning för Storbritanniens räkning, och James Stirling lät grunda staden under namnet Swan River Colony. Från början beboddes kolonin av fria bosättare, men det var först 1850, då fångar skeppades in som arbetskraft, som staden började växa nämnvärt. Många av Perths äldre byggnader uppfördes av straffarbetande fångar.
Den riktiga befolkningstillväxten dröjde dock tills guldruschen med början i mitten på 1880-talet. Denna gjorde att Perths befolkning fyrdubblades på ett decennium. Under 1960-talet upptäcktes nya tillgångar av järnmalm och nickel, och gruvindustrin har sedan dess varit en fortsatt viktig drivkraft för Perths och Western Australias ekonomi och modernisering. Perth, som ligger över 2 000 km från den närmaste storstaden Adelaide, beskrivs ofta som världens mest isolerade fastlandsstorstad. Själva stadskärnan är relativt koncentrerad i området runt Swan River, medan villaförorter breder ut sig över ett stort område och förenar Perth med dess förstad och hamnstad Fremantle. Perths befolkning ökade med 1,6 procent mellan 2004 och 2005 till 1 477 815 invånare, vilket utgör tre fjärdedelar av delstatens befolkning och gör staden till Australiens tredje snabbast växande huvudort. Särskilt snabbt växte innerstaden med en befolkningsökning på 13 procent. Över 99 procent av storstadsområdets totala befolkning bor dock utanför stadskärnan, som istället domineras av kontorsbyggnader och affärslokaler. Enligt 2001 års folkräkning uppgick den kvinnliga befolkningen till 49 procent och den manliga till 51 procent. Knappt 1,5 procent av befolkningen tillhör urbefolkningen. Av dessa är 48 procent under 18 år.
En tredjedel av stadens befolkning är född utomlands. Av de utlandsfödda kommer 37 procent från Storbritannien, åtta procent från Nya Zeeland och fem procent från Italien. Australiskt medborgarskap innehas av 85 procent av invånarna.
Den vanligast förekommande religionen är kristendomen (62 procent), främst katolsk och anglikansk inriktning. 19 procent är ickereligiösa.

Inga kommentarer: