Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 27 april 2010

Québec. (Kanada)

Québec (på svenska även: Quebec, franskt uttal: /ke'bɛk/) är en provins i östra Kanada. Med en yta av 1 542 056 kvadratkilometer (varav 1 183 128 kvadratkilometer land) är Québec landets till ytan största provins och näst största administrativa region (efter Nunavut). Befolkningen på 7 568 640 invånare (januari 2005, 24 procent av Kanadas befolkning) gör Québec till den näst folkrikaste. Provinsens huvudstad heter också Québec (franska Québec eller Ville de Québec), men provinsens största stad är Montréal. Provinsens dominerande och enda officiella språk är franska och provinsen utgör den stora huvuddelen av Nordamerikas fransktalande befolkning.
En invånare i Québec kallas för un(e) Québécois(e) på franska eller a Quebecker på engelska. Québec är tre gånger så stort som Sverige och till större delen mycket glest befolkat. Sammanlagt 90 procent av provinsens yta utgörs av Kanadensiska skölden, det urberg som täcker nordöstra Nordamerika och Grönland. I väst gränsar Québec till Ontario, Jamesbukten och Hudson Bay; I öst till Atlantprovinserna (Newfoundland och Labrador, New Brunswick, Nova Scotia och Prince Edward Island) samt Saint Lawrenceviken; i syd mot USA:s delstater Maine, New Hampshire, Vermont och New York; i norr avskärs Québec från Baffinön i Nunavutterritoriet genom Hudsonsundet och Ungavabukten.
Norr om Montréal ligger Laurentiska bergen (les Laurentides / Laurentian Mountains), en mycket gammal bergskedja, och i öst Appalacherna som sträcker sig in i Eastern Townships (Cantons de l’Est, "östra kommunerna") och in på Gaspéhalvön i Saint Lawrenceviken. Större delen av Québec är mycket glest befolkat – i den nordligaste halvan av provinsen, i sig större än Sverige, bor omkring 35 000 människor. Det mest tätbefolkade området är dalen i södra Québec kring Saint Lawrencefloden där huvudstaden Québec och provinsens största stad Montréal ligger.
Québecs befolkningstillväxt är idag den lägsta i Kanada. Före 1960 var den den högsta i hela den industrialiserade världen. Invånarna i Québec motsvarar 24 procent av Kanadas befolkning men står för 42 procent av landets internationella adoptioner.
Etniskt består Québec av 91,9 procent vita, 2,1 procent svarta, 1,2 procent ursprungsbefolkning, 1.0 procent araber och 0,8 procent asiater.
83,3 procent är romersk-katolska, 2,1 procent protestanter, 1,5 procent muslimer, 1,2 procent judar och 7,1 procent är antingen ateister eller tillhör någon annan trosriktning.

Inga kommentarer: