Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 17 april 2010

Kelme.Šiauliai County (Litauen)

Šiauliai län (Litauiska: Siauliu apskritis) Är en av tio län i Litauen. Det ligger i norra delen av landet och dess kapital är Šiauliai. Bildande av administrativa regioner i Litauen startade i Storhertigdömet Litauen i den 18: e talet.
I oktober 1795 Katarina II av Ryssland beviljats Šiauliai stadens rättigheter och privilegiet att bli huvudstad staden i regionen. Administrativa uppdelning av Ryska imperiet förblivit oförändrade fram till slutet av Världskriget. När kriget kom till sitt slut, i 1918 Litauen återställdes som en självständig stat.
Den 17 december 1918 ett cirkulär nr 1 har utfärdats "På kommuner i Litauen" som förklarade att hela området med Litauen skulle delas in i regioner - apskritys (län ibland översättas till engelska som ett landskap eller län). Det fanns 20 apskritys i Litauen.
År 1937 Siauliai länets samlade territorium var 6042 km ² och 210 tusen människor bodde där. Det var den största apskritis i Litauen.
År 1940 den Sovjetunionen ockuperade Litauen och reformerade det administrativa systemet. Länet systemet kvar till 1950 då de län har upphävts och hela området var uppdelat i mindre enheter - distrikt, eller rajonas på litauiska.
Endast i 1994 - fyra år efter återupprättandet av Litauens självständighet 1990 - den apskritys skapades igen. Bör dock mellankrigstiden apskritys inte blandas med nuvarande apskritys, eftersom deras syfte, storlek och antal är alla olika, se administrativa uppdelning av Litauen. Hela området Litauen är idag uppdelat i 10 större enheter - apskritys och mindre distrikt, som består av städer och på landsbygden elderships.

Upplagd av Bengt kl. lördag, april 17, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)