Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 18 april 2010

Vigo. (Spanien)

Vigo (Spanskt uttal:[Biɣo]) Är den största staden i Galicien, Spanien, Som ligger i provinsen Pontevedra.
Den har en befolkning på 295.703, med ett utökat stadsbefolkning av 468.654, vilket gör den till 14. Största storstadsområde i Spanien. Vigo är den största staden i Spanien som inte är en provinshuvudstad. Stadsområdet Vigo är byggd över både en FORNBORG (Castro) Och en Roman uppgörelse. Det är allmänt accepterat att namnet Vigo härrör från Latin ord Vicus. Under Medeltiden den lilla byn Vigo var en del av territoriet i närliggande städerna, särskilt Tui, Och lidit flera Viking attacker. Var dock antalet invånare så liten som historiskt sett var Vigo inte vara en riktig by fram till omkring den 15: e talet, då de tidigaste mätningarna startade.
Under 16 och 17-talen, attackerades staden flera gånger. I 1585 och 1589 Francis Drake plundrade staden och tillfälligt ockuperade det, vilket många byggnader brändes. Flera decennier senare en Turkiska flottan försökte att anfalla staden. Som ett resultat väggarna i staden byggdes 1656 under regeringstiden av Filip IV av Spanien. De är fortfarande delvis bevarade.
Under denna tid, och trots attackerna, utvecklade staden Vigo tidigaste handel, och fick flera privilegier kungar Spanien. I 1702 den Slaget vid Vigo Bay inträffade, och i 1719, eftersom en Spanska flotta som avvek från Vigo försök att invadera Skottland till stöd för Jakobiterna, Staden var ockuperat i tio dagar av en brittisk styrka.
I 1808 den Franska armén fogat Spanien till Napoléon Empire även Vigo förblev obesegrad fram till januari, 1809. Vigo var också den första staden i Galicien att befrias från Franska regel i det som nu firas som Reconquista (Återerövringen från franska i samband med Peninsular War) Den 28 mars varje år.
Staden växte mycket snabbt i 19 och 20-talen. Detta resulterade i ständiga stadsplanering förändringar, vilket gör Vigo mindre strukturerade än andra galiciska städer. Följande tyska ubåtar rapporteras ha sjunkit någonstans nära hamnen i Vigo: den U-523, Sjönk 25 Augusti 1943 (17 döda och 37 överlevande) och U-506 som sjönk på 15:50 timmar den 12 juli 1943 (48 döda och sex överlevande).

Upplagd av Bengt kl. söndag, april 18, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)