Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 7 april 2010

Chicago. (Norra USA)

Chicago är en stad i delstaten Illinois i mellanvästern i norra USA. Chicago, som är belägen vid Michigansjöns sydvästra ände, är USA:s tredje största stad. Det är en viktig knutpunkt i USA:s kommunikationssystem samt ett centrum för industri och jordbruk.
Folkmängden i Chicago uppskattades år 2008 till 2 853 114 och i storstadsområdet Chicago-Naperville-Joliet, även kallat Chicagoland, bor det uppskattningsvis 9 505 747, varav 7 929 775 i delstaten Illinois. Chicago är USA:s tredje största stad efter New York och Los Angeles.
Chicago har alltid varit en utpräglad invandrarstad. Det har funnits ett flertal etniska stadsdelar med en dominerande kultur: tysk, serbisk, bosnisk, italiensk, grekisk, kinesisk, koreansk, ukrainsk, mexikansk, polsk, svensk, finsk etc. Stadsdelarnas befolkning ändrar sig med de olika vågorna av invandrare, så är till exempel den gamla tjeckiska stadsdelen Pilsen numera bebodd främst av mexikaner. Den svenska stadsdelen Andersonville har i stort sett tappat sin svenska befolkning men har kvar flera svenska butiker och restauranger. Omkring en tredjedel av befolkningen är svart och en tredjedel har syd- eller centralamerikansk bakgrund. Stadens officiella texter är numera ofta tvåspråkiga, engelska och spanska. I mitten av 1700-talet beboddes nuvarande Chicago av indianer, huvudsakligen Illini (Pottowatomi-gruppen). Första icke-indianska invånare blev Jean Baptiste Point du Sable, från Haiti som bosatte sig i trakten på 1770-talet. Området blev en del av USA efter Grenville-överenskommelsen med indianer 1795. År 1803 byggdes här Fort Dearborn. År 1812 under kriget mot England brändes fortet av indianer och dess invånare dödades i en massaker.
Det tidiga 1800-talet var en period av intensiv tillströmning av bosättare till de nya delstaterna väster om Appalacherna. Delstaten Illinois där Chicago ligger blev en del av Unionen 1818.
Staden Chicago grundades 12 augusti 1833 med ett invånarantal på omkring 350 personer. Med stadens tillväxt de närmaste åren gav delstaten Illinois staden stadsrättigheter 4 mars 1837. Stora delar av staden förstördes i den stora chicagobranden 8-10 oktober 1871. Staden återuppbyggdes ganska omgående efter branden och av somliga historiker ansett som startpunkten för Chicagos snabba tillväxt.
Staden Chicagos återuppbyggnad från grunden efter den stora branden blev en magnet för unga arkitekter som så småningom utvecklade en form inom modern arkitektur - ”Chicago School”. De första skyskraporna byggdes i Chicago i slutet av 1800-talet, t.ex. Reliance Building. Ledande arkitekter som Daniel Burnham, Frank Lloyd Wright och senare Ludwig Mies van der Rohe har ritat olika byggnader i Chicago. År 1973 färdigställdes den då högsta byggnaden i världen – Sears Tower - som fortfarande dominerar stadsbilden och ännu är USA:s högsta byggnad.
Chicago växte lavinartat som en knutpunkt för kommunikationer i Mellanvästern och gigantiskt centrum för kött- och spannmålsindustri vars råvaror levererades från prärierna väster och söder om staden. Industrierna drog till sig invandrare från olika delar av Europa, senare även från Sydstaterna, Asien och Latinamerika. I viss mån fortsätter invandringen även idag.
Den 1 maj 1886 bröt en generalstrejk ut i Chicago med krav för åtta timmars arbetsdag. Senare kom dagen att firas som arbetarrörelsens helgdag Första maj i stora delar av världen.
År 1893 hölls, i samband med Världsutställningen, Religionernas världsparlament i Chicago. Chicago var den största "svenskstaden" i Amerika. År 1900 bodde fler svenskar i Chicago än i Göteborg och staden räknade 40 svenska kyrkor. Svenska inslag finns idag kvar i stadsdelen Andersonville, i norra Chicago, kring North Clark St och West Foster Ave. Här finns bland annat livsmedelsbutiker, bageri, restaurang och North Park University med rötter i svenska missionsförbundet (Evangelical Covenant Church).

Inga kommentarer: